Etableringslotsar ska hjälpa nyanlända som har fått uppehållstillstånd att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Sedan december 2010 erbjuder de stöd i sociala frågor, sökande av jobb och utbildning och i kontakt med myndigheter. De nyanlända får själva välja sin etableringslots. Privata aktörer som företag, organisationer eller enskilda firmor som uppfyller Arbetsförmedlingens krav på kompetens och kunskaper om arbetsmarknaden får erbjuda tjänsten. Kunskapsföretaget Elvira, dotterbolag till ABF Stockholm, är ett av dem.

– Huvudidén är att få deltagarna ut i arbetslivet, men i början behöver de oftast hjälp med praktiska frågor som till exempel hur man skaffar sig telefonkort eller mejladress, säger Tina Stoor, etableringslots på Elvira.

Lotsarna tillhör etablerings¿reformen som ska underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har omkring tiotusen personer fått en etableringsplan än så länge, varav 77 procent valde att ha lots. Bland de som sedan 2010 haft etableringsplan i minst ett år har nio procent fått ett instegsjobb, fyra procent ett nystartsjobb och fyra procent en anställning utan stöd från Arbetsförmedlingen.

Jonas Ericson jobbar på Statskontoret, som fick i uppdrag av regeringen att genomföra etableringsreformen och som i juni publicerade en utvärderningsrapport av reformen med en rad förbättringsförslag. Han vill dock inte dra några slutsatser om hur reformen har fungerat.

– Men det finns många förbättringar som måste göras, säger han. Till exempel är det oerhört svårt för de nyanlända att välja etableringslots när de precis har kommit till ett helt nytt land.

Reformen innebär att Arbetsförmedlingen inte får rekommendera någon lots. Trots att lotsarna har olika inriktningar väljer de flesta nyanlända bara den som är närmast där de bor. Stadskontoret föreslår att det borde finnas informations¿dagar på Arbetsförmedlingen där olika etableringslotsar presenterar sig, istället för att de nyanlända själva måste leta på nätet. Dessutom kritiserar de att det finns så många aktörer inblandade i reformen och att uppgifterna är för otydliga. De konstaterar att lotsarna uppfyller syftet att ge socialt stöd men lägger för lite tid på att få deltagarna in i arbetslivet.

Och det finns en generell kritik mot etableringslotsar som privata aktörer. Vänsterpartiets integrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen är en av dem som är kritiska.

– Några är visserligen engagerade i att hjälpa de nyanlända, men framför allt handlar det om vinstintressen. Det ska inte finnas inom välfärden.

Hon uppskattar att Arbetsförmedlingen genom etablerings¿reformen blev mer inblandad i att få nyanlända in på arbetsmarknaden, men vill avskaffa etableringslotsar och istället ge kommunerna tillbaka grundansvaret för sociala frågor.

– Helhetssynen har slagits sönder. Fokus ligger bara på jobbet medan alla som inte kan arbeta, till exempel barn, gamla eller sjuka, helt har tappats bort.

Tina Stoor berättar att de flesta nyanlända som kommer till Elvira varken pratar svenska eller engelska i början och behöver stöd i att orientera sig i staden och samhället innan det kan handla om att lära sig skriva cv och förbereda sig inför en jobb¿intervju. Det tar oftast åtminstone ett år innan de kommer in i sitt första jobb och sedan måste de ha jobbat i ett halvår för att etableringslotsen ska få full ersättning.

– Vi har haft ungefär 15 deltagare än så länge, berättar hon. Det var två av dem som fick jobb i höstas 2011, men de flesta började hos oss först i våras.

Ablikim Abduvali kom från Kina till Sverige i juni 2010. Han är nöjd med hjälpen han har fått genom sin etableringslots.

– Här kan jag ställa alla frågor jag har.

I Kina jobbade han i ett hotell med administration och på receptionen. Nu delar han ut tidningar, tar körlektioner, läser svenska för invandrare och fortsätter leta efter jobb med stöd av sin etableringslots.