Dagens Nyheter har antagit en policy som förbjuder ordet "hen" i nyhetsartiklar och reportage. Ordet kan uppfattas som ett "queerpolitiskt ställningstagande", menar chefredaktör Gunilla Herlitz.

"Det finns anledningar att använda hen i speciella sammanhang. Men i en nyhetstext är det en självklarhet för mig att det inte ersätter han eller hon. Även om det ibland kan vara praktiskt. Däremot kan man göra det i krönikor eller i citat. Men DN har inte regelmässigt ersatt han eller hon med hen”, säger Gunilla Herlitz till Dagens media.se.

Språkvetare har diskuterat ordet "hen" sedan 1950-talet, men det har aldrig synts så mycket som nu. I januari kom barnboken Kivi och monsterhund där han och hon ersatts av hen och sedan dess har debatterna avlöst varandra. Efter DN-beslutet har en ny storm tagit fart. Kort efter flödade twitter över av kritiska kommentarer. Men också positiva röster, bland annat från Sverigedemokraternas Christian Westling, som tycker att det "[k]an vara det bästa den tidningen gjort på länge".

Språkforskaren Karin Milles tycker att hen är ett bra ord och menar att DN tagit åt sig av hen-motståndarnas starka reaktioner under året.

– Men att många arga läsare hör av sig ger ingen sann bild av vad hela läsekretsen tycker. Det verkar som att DN är rädda för att tappa prenumeranter, men det är möjligt att de tappar fler prenumeranter nu. Jag berättade om det här för en student imorse, hon blev jättearg för hon har glatt sig när hen har dykt upp i tidningen.

– Jag undrar också hur DN gör med personer som vill bli omnämnda med hen. Om det också stoppas är det ännu allvarligare, man måste få bestämma själv hur man vill bli kallad, precis som du får bestämma din titel och ditt namn.

I sin forskning undersöker Karin Milles hur språket används för att skapa kulturella föreställningar om kön. Argumentet att hen kan ses som ett queerpolitiskt ställningstagande ger hon inte mycket för.

– På vilket sätt skulle det vara det? Hen är bara ett litet ord och kan bära med sig en massa ställningsttaganden, som att jämställdhet är bra eller att kön är obetydligt. Hen öppnar för en massa ståndpunkter.

Kan det här beslutet få motsatt verkan, tror du, att det sporrar andra att använda hen i större utsträckning?

– Det kan nog leda till en ny och mer fokuserad hen-debatt om i vilka sammanhang medier kan använda ordet. Jag tror att många har använt det som ett sätt att visa att "vi ligger i framkant", och nu kanske fler börjar använda det som ett signalord, säger Karin Milles som tror att ordet kommer att finnas "så länge det finns människor som tycker att hen behövs".

Tidningen ETC menar att beslutet bara visar "hur konservativ ledningen för DN är". ETC har själv inte någon policy utan använder ordet "när det är berättigat och känns bra i texten".

– Jag hoppas att det blir ett vedertaget begrepp som används när det inte är nödvändigt att skriva 'han' eller 'hon', så att det blir ett pronomen som alla andra, säger ETC:s redaktör Linn Hjort till Fria Tidningen.

På tidningen Arbetaren har frågan aldrig varit uppe för diskussion eftersom skribenterna hittills inte använt ordet, enligt chefredaktörerna Salka Sandén och Daniel Wiklander. Men de ser inte att en mer frekvent användning skulle vara kontroversiellt.
"Vi tror att hen skulle kunna fungera i alla typer av texter, så länge det används förnuftigt och inte på ett sätt som drar uppmärksamheten från artikelinnehållet. Ett ovarsamt sätt att använda hen är att titulera någon som hen som enligt sig själv och omgivningen är man eller kvinna. Däremot känns det okontroversiellt att titulera någon hen som själv valt detta på grund av exempelvis transidentitet, queer eller liknande", skriver de i ett svar på Fria Tidningens fråga.
De tror vidare att hen kommer att spridas på sikt som ersättning för det otympliga "han eller hon".

Frågan har diskuterats även på mediekooperativet Fria Tidningar och en "hengrupp" arbetar för att ta fram en policy. Det första mötet hölls av en händelse just under måndagen.

– På Fria Tidningar tycker vi att behovet av ordet hen är helt uppenbart och vi kommer att använda det även framöver. Däremot har vi inte kommit fram till någon gemensam policy ännu. En del vill ha det som förstahandsvalet alltid, andra ser det mer som ett komplement till han och hon, säger Petra Hansson, redaktionell utvecklingschef på Fria Tidningar.

Fria Tidningen har sökt Gunilla Herlitz för en kommentar.