– Det är absurt. Hela situationen därnere är absurd. Ockupationen påverkar folk i deras vardag hela tiden, säger 25-åriga Ellen Alsén från Uppsala.

Tillbaka i Uppala, på bryggan vid Fyrisån sitter Ellen Alsé och värmer sig i solljuset. Kontrasten mellan tillvaron i Uppsala och staden Nablus på Västbanken kan nästan inte vara större. Torrt. Vattenbrist. Fattigt. Ständiga konfrontationer mellan ockupationsmakten och palestinierna. En månad av upplevelser som slutade med arrestering av israelisk polis. Och sedan hem igen till lugna Uppsala.

I början av juni satte sig Ellen på ett flyg till Israel med slutdestination det ockuperade området Västbanken och staden Nablus. I Palestina skulle Ellen Alsén tillbringa sina fyra veckor i området med att resa runt, prata med palestinier på landsbygden, demonstrera och framförallt se. Se vilka förhållanden som palestinierna lever under. Se hur en ockupationsmakt med vapen i hand har rätt att behandla det palestinska folket som de behagar. Se för att förstå. Se för att senare kunna berätta för omvärlden om det vardagslivet i de ockuperade områdena i Palestina.

– Jag åkte dit genom International Solidarity Movement (ISM) för att visa solidaritet med det palestinska folket, men jag kände att det man gör där inte spelar så stor roll på grund av maktfördelningen. Om man hindrar en bulldozer en dag så kommer den bara tillbaka dagen efter. Men det spelar kanske roll för människorna på plats. Vetskapen om att andra människor runtom i världen faktiskt bryr sig om dem, säger Ellen Alsén.

ISM är ett internationellt nätverk som samlar aktivister från hela världen som är starkt engagerade i Israel/Palestina frågan. Aktivisterna åker till de ockuperade palestinska områdena för att jobba tillsammans med andra aktivister och lokalbefolkningen. Det kan handla om att närvara vid checkpoints för övervaka att allt går rätt till vid. Vissa ISM- aktivister deltar även i demonstrationer, ägnar sig åt olika typer av direktaktion men det primära arbetet handlar om att samtala med folk. Genom samtal med palestinierna kommer även berättelserna fram. Berättelser som sedan ISM-aktivisterna sprider och förmedlar vidare när de är tillbaka i sina hemländer.

– Alla människor har en historia att berätta om hur ockupationen påverkar deras vardagliga liv. Hur det har varit i generationer och vad de tror om framtiden. Så berättelsen är oerhört viktig. Men man kan även försöka vara på plats för att försöka stävja våldet. Om det är en bosättarattack så kan ens närvara där ha en lugnande effekt. Eller det var åtminstone så förr. Nu har de israeliska soldaterna och bosättarna vant sig vid att de internationella aktivisterna är på plats, säger hon.

Som en internationell aktivist som kämpar för Palestinas sak är man inte direkt välkommen till Israel, menar Ellen Alsén. Utanför Nablus, i ett område som heter Jordan Valley, så besökte Ellen tillsammans med några andra svenska ISM-aktivister en palestinsk by. Den israeliska militären var på plats för att hämta en vattentank som byn hade i sin ägo. De påstod att för en sådan stor vattentank var de tvungna att ha bygglov och eftersom det saknades så skulle vattentanken konfiskeras. Ellen och de andra aktivisterna började diskutera med militären och polisen som var på plats men det slutade med att Ellen och två andra svenskor blev gripna och förda till ett närbeläget polishus.

– Vi blev arresterade för att vi ”förhindrade en operation av israels militär”. Vi blev förhörda på polisstationen. Vi fick vara kvar några timmar innan vi transporterades till ett fängelse där vi sov hela natten. Med handfängelser dessutom. Det var en obehaglig stämning på fängelset och det kändes som att vad som helst skulle kunna där, säger Ellen Alsén.

Fängelset låg på okänd ort och de tre svenskorna transporterades dagen därpå i fångtransport tillbaka till Jerusalem där en rättegång hölls. Ellen och de andra aktivisterna blev förbjudna att återvända till Västbanken och blev även tilldömda böter. Efter en vecka i Jerusalem åkte Ellen tillbaka till Sverige. Men engagemanget för Palestina har hon kvar.

– Palestinafrågan har alltid engagerat mig. Situationen är ju så absurd. Det får inte gå till så här. Man kan inte bygga en mur. Man kan inte stjäla land från ett folk. Jag ville åka dit för att själv se och för att sedan kunna berätta om mina upplevelser. Man kan ju bara försöka och då är det viktigt att man försöker, säger Ellen Alsén.