Perrong 23 har i 35 år varit ett slitet hus med rivningskontrakt, fyllt av musik både på scen, i replokalen och ibland i studion. Verksamheten drivs av föreningen Hässleholms musikforum, som i höst firar jubileet med en utställning om ”Perrongens” historia. En grupp nuvarande och tidigare medlemmar samlar nu in material för fullt, och Skånes Fria Tidning träffar dem under en av deras möten.

Många ser utställningen, och boken som planeras till nästa år, som ett inlägg i debatten i Perrong 23:s framtid. Kommunen vill nämligen riva huset och flytta verksamheten någon annanstans, men det har varit svårt att komma överens om var. Föreningen har blivit erbjudna ett hus på Stobygatan, som liknar det de har i dag och som dessutom är tomt. Nackdelen är att det innehåller många mindre rum med bärande väggar, som de aktiva menar behöver rivas om huset ska fungera som konsertlokal.

– Många är totalt oförstående. ”De kan väl använda en annan scen?” Då förstår man ingenting, säger Jeanette Thelander, en av de gamla medlemmarna som nu blivit aktiv igen.

Diskussionerna om nya lokaler har pågått i många år utan att någon lösning har kunnat hittas. Föreningen menar att de inte blir erbjudna ett alternativ som fungerar lika bra som huset de har i dag, vare sig när det gäller själva lokalernas utformning, eller kostnaden.

Johan Lindén är ordförande i Hässleholms musikforum och han tror inte att verksamheten kommer att flytta den närmaste tiden.

– Jag tror inte att den viljan finns, och de vågar inte slänga ut oss. Jag tror att vi kommer att vara kvar här två-tre år till, säger han.

Samtidigt har flyttplanerna fått mycket uppmärksamhet i de lokala medierna och debatten var en bidragande faktor till idén med en utställning. Enligt Jeanette Thelander började det med en insändare i lokaltidningen Norra Skåne av en av Perrong 23:s grundare, Lasse Alsterberg.

– I samma veva var vi några som funderade över att det var jäkla märkligt att det är samma problem som när vi var aktiva. Hur svårt kan det vara?

Hon startade en stödgrupp för Perrong 23 på Facebook tidigare i år som fick omkring 200 medlemmar första kvällen.

– När man själv var aktiv undrade man var 68-rörelsen var. Varför hjälper de inte oss? Så vi kan väl göra något i dag för att hjälpa dem som nu är aktiva, säger hon.

Johan Lindén har fått känslan av att många, inte minst bland kommunpolitikerna, inte riktigt vet vad Perrong 23 är. Utställningen och boken kan bli ett led i att öka kunskaperna.

Trots allt känner medlemmarna att de har en hel del stöd, från både gamla aktiva, politiker, invånare och artister.

– Det kommer att vara fullt med folk här den dagen de står här med maskinerna, försäkrar André Swahn, en av alla dem som varit aktiva genom åren.

Jeanette Thelander tror att det är bra att föreningen alltid har varit väldigt självständig.

– Olydig kultur är bra kultur. Det är ”underifrån”-kultur, det som kommer till kulturhuset i Hässleholm är mer ovanifrån. Där köper man in produktioner som man tror att folk kommer att betala för. Det är en konsumerande kultur. Det här har alltid varit en producerande kultur.

Hon tror att just självständigheten är ett skäl till att Perrong 23 fortfarande finns kvar efter alla åren.

– Jag ska inte säga att vi ligger i luven på kommunen, men vi har alltid stått utanför och varit uppkäftiga. Om kommunen hade gett oss en massa bidrag och fina lokaler hade det här kanske dött, säger Jeanette Thelander.

De tror alla att Perrong 23 betytt mycket för både musiklivet och kulturlivet i stort i kommunen. Hässleholm är kanske framför allt känt för Siestafestivalen, som arrangeras av Kulturföreningen Markan, och för elektronikaartister som Andreas Tilliander, Sofie Rimheden och Johan T. Karlsson (Familjen).

– Utan Perrong 23 ingen Siesta och ingen elektronika, säger Tom Ingvarson, som var aktiv ungefär samtidigt som Jeanette Thelander.

Det är också bra för artister på väg upp att det finns små, alternativa spelställen som Perrong 23, menar gänget.

– Det är viktigt att de finns ställen där de får spela. Man ser hur många band som spelat gratis här som har blivit jättestora nu, säger Tom Ingvarson.

– Många av banden säger att det inte finns några sådana här ställen längre, och att det här måste vara kvar, tillägger Johan Lindén.

Men det har inte bara handlat om musiken, utan lika mycket om gemenskap. En del har inte ens varit särskilt intresserade av musik.

– Det har varit ett alternativ till präktighetskulturen med idrottsföreningar och schackklubbar. En liten oas där det avvikande har varit norm. Man har inte stuckit ut om man varit annorlunda, och det gäller både klädstil och tankar. Kanske tankar mest, säger Jeanette Thelander.

På hennes tid var Perrong 23 ett av få alternativ till den rådande kulturella normen, berättar hon.

– Det var det eller kasedans i gabardinbyxor.

Samhörigheten har varit stor i alla år.

– Alla medlemmar är som familjemedlemmar. Det har varit en trygghet att söka sig till, en ”home away from home”, säger André Swahn.

Samtidigt finns en bild hos somliga att det är ett väldigt slutet sällskap.

– Många i kommunen som inte har varit på Perrong 23 har fått för sig att Perrongen bara är till för invigda, och att ”Perrongare” består av ”de utstötta” och konstiga, när egentligen alla är välkomna. Detta är bara fördomar som hindrar folk från att våga gå hit. Att vara en sluten krets är absolut inget som vi är eller strävar efter att vara, Perrong 23 är till för alla, säger Johan Lindén.

Därför finns nu funderingar på att dra igång ett kafé i lokalerna.

Lars Härstedt är kulturchef på Hässleholms kommun, och vill gärna betona att Perrong 23 är en viktig förening och en tillgång för musiklivet i Hässleholm.

Han berättar att förhandlingarna om nya lokaler inleddes för två år sedan. Innan kontrakten kunde skrivas på avgick dock styrelsen våren 2011 med omedelbar verkan. Den nya styrelsen godkände inte förslaget.

– Nya förhandlingar inleddes och efter många möten lämnades ett förslag till styrelsen i maj 2012. I juni 2012 avslog styrelsen för Perrong 23 förslaget. Vi kommer att träffa styrelsen inom kort för fortsatta diskussioner och hoppas på en snar lösning!

Den 1 oktober öppnar utställningen om Perrong 23 på hembygdsmuseet. Till en början ska den hålla öppet i ett halvår, men förhoppningar finns om att kunna göra något permanent. Då kan det tänkas bli ett större perspektiv, där hela Hässleholms musikhistoria ryms.

Redan den 1 september bjuds det på smakprov ur utställningen, i samband med föreningens Sommarfest i hembygdsparken i Hässleholm klockan 14-01. Se också kalendariet på sidan 14-15.