Fria Tidningen

Övervinn mentala hinder med parkour

Vill du ta dig fram i ditt närområde genom att hoppa, klättra och balansera? Då kan parkour vara något för dig. Fria Tidningar har tagit en titt på sporten som erövrar världen.

På Youtube finns omkring 20 miljoner klipp uppladdade på personer som utövar parkour, eller så kallad free running. Det gör det till en av världens största sporter – på nätet. Men även utanför cyberrymden växer sporten lavinartat. I Sverige finns det grupper med utövare i de flesta större samhällen och städer.

Sporten, eller rörelsen, är från början från Frankrike. Namnet kommer från det franska begreppet parcours du combattant som betyder hinderbana. Och i parkour är det närmiljön som är hinderbanan. Hindren kan till exempel bestå av trottoarkanter, bänkar, staket, murar och hustak.

Elias Fryk, som hållit på med parkour i ett tiotal år och som är ledare i sporten, berättar att David Belle räknas som grundare. Han och några andra unga killar i förorten Lisse utanför Paris hade inte så mycket att syssla med och därför utvecklade lekar i den miljö som de hade kring sig.

– De fortsatte med detta och blev allt bättre. De utvecklade det till en sport.

Elias Fryk berättar att det ligger en hel del filosofi bakom parkour. En av de bärande idéerna är att utövaren ska lära sig att överkomma hinder. Och hindren gäller inte bara fysiska utan även mentala:

– Man tar med sig detta förhållningssätt i livet och man kan använda det när man står inför en uppgift i skolan eller på jobbet, säger Elias Fryk.

Parkour kan kanske verka farligt med sina hopp och balansakter. Men om den utförs på rätt sätt är det inte farligare än andra sporter, menar Fryk:

– Man måste veta på vilket sätt rörelserna utförs. Det handlar också om att känna sin begränsning.

Precis som när det gäller skateboard är det ofta unga killar som utövar parkour. Och då är det lätt att det bildas en machokultur, menar Fryk.

– Det kan leda till att någon tar större steg utanför det han behärskar.

Fryk betonar dock att parkour inte handlar om att mäta sig med någon annan.

– Men om det bara är unga killar som är med då är det svårt att hålla de gränserna. Det hänger också ihop med machokulturen i samhället.

En vanlig missuppfattning är att man måste vara ung och vältränad för att hålla på med parkour. Det är fel, menar Fryk:

– Man ska utgå från sin egen förmåga.

Den parkour som utvecklades i Lisse handlade mycket om gemenskap. Gruppen av utövare blev som en familj som stöttade och hjälpte varandra, berättar Elias Fryk.

Men i parkour sträcker sig gemenskapen längre än så:

– Man ser grannskapet som ett kollektiv och man ser också samhällets medborgare som jämlikar.

Parkour kan således också ha en samhällelig dimension. I förorten Tynnered i Göteborg ingår parkour i konstprojektet Mobile Art Production, som genomförs tillsammans med boende i området med start den här veckan.

– Det finns problem i området med kriminalitet och rädsla. Området är avfolkat på kvällarna, berättar projektledaren Anna van der Vliet.

Hon menar att parkour kan göra det lättare för boende att våga använda stadsrummet. Genom att se stadsrummet med nya ögon och genom att våga utmana sig själv kan boende bli mer trygga i sitt område.

I projektet kan det bli aktuellt att koppla ihop parkour med andra frågor och att samla stadsplanerare och andra professioner till möten. Diskussionerna kan till exempel handla om vem som äger det offentliga rummet.

För att förändra ett samhälle som upplevs som otryggt tror dock Anna van der Vliet att det behövs mer än parkour. Det handlar i stället om att jobba med människorna i stadsdelen. Och det hela är bara en idé än så länge:

– Det ska bli intressant om filosofin i parkour går att ta ett steg längre, säger hon.

Fakta: 

På gång inom parkour

• I Tynnered i Göteborg pågår Mobile Art Production under 15 - 21 juni samt några dagar i augusti. Parkour ingår som en viktig del av projektet.

• 4 augusti är det svenskt mästerskap i parkour. Tävlingarna hålls i Stockholm, 20 personer deltar.

• I Stockholm invigdes en parkourpark i Tensta den 5 juni. Sedan tidigare finns det bland annat i Helsingborg.

Parkour och free running

Vissa menar att parkour och freerunning är samma sak. Andra tycker att det finns skillnader. Från början innehöll free running mer akrobatik medan parkour innebar att ta sig från en punkt till en annan.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Alkoholen flödar på arenorna

Elitklubbarna i herrishockey tjänar miljoner på att sälja öl, vin och sprit på arenorna. Detta menar många rimmar illa med idrottens traditionella sundhetsideal.

– Ökande lönekostnader gör att klubbarna ”tvingas” sälja alkohol, säger Jane Bredberg, ordförande i en ishockeyklubb med strikt alkoholpolicy.

Fria Tidningen

”Kvinnorna stämplas som sjuka”

Ska kvinnor med höga halter av testosteron tvingas till medicinering för att få tävla mot andra kvinnor? Ja, menar Internationella olympiska kommittén och internationella friidrottsförbundet. Nej, anser idrottsfilosofen Claudio Tamburrini som nyss fått anslag för att forska i ämnet.

Fria Tidningen

”Hela sportens anda borde utvecklas mot damhockeyn”

Herrishockeyn bör ha liknande regler som damhockeyn. Det anser Finlands president Tarja Halonen, som vill minska hårda tacklingar och slagsmål inom hockeyn. Den svenska ishockeyrörelsen inriktar sig däremot på att få bort tacklingar mot huvudet.

Fria Tidningen

En idrott med historiska stötar

Historisk fäktning är en sport men också ett sätt att bevara medeltida fäktkonst. Instruktören Andreas Ståhlberg vill att den europeiska fäktkonsten ska kunna leva vidare på samma sätt som de traditionella asiatiska kampsporterna.

Fria Tidningen

Barfotalöpning stark trend inom motionsidrotten

Allt fler löptränar helt eller nästan barfota. Sportskotillverkarna har snabbt hakat på trenden och börjat tillverka skor med barfotakänsla. Men behöver man verkligen ha dyra skor för att springa ”barfota”?

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu