Med sitt robottest ansluter sig Indien till en liten grupp länder som officiellt uppger att de har fungerande långdistansrobotar. För Indien innebär roboten en ny legitimitet på den internationella arenan. Den brittiske militärexperten Harsh Pant på King’s college i London menar att det är räckvidden som har störst betydelse.

– Det är ett sätt för Indien att signalera att landet på allvar har gjort entré på världsscenen, och nu kräver att få sitta vid honnörsbordet, säger Pant till Reuters.

Indien har en långvarig rivalitet med Pakistan, en lågintensiv konflikt som framför­allt handlar om den Indienkontrollerade men muslimskt dominerade provinsen Kashmir. Men internationella bedömare betraktar inte den nya indiska roboten som ett hot mot Pakistan. Den handlar om Kina.

– För det första så har roboten en fenomenal räckvidd så att samtliga betydelsefulla kinesiska städer – som Peking och Shanghai – kan nås. För det andra har roboten hög hastighet, till skillnad från tidigare robotar, säger den indiske militärforskaren Kapil Kak till AFP.

Robottestet är en del av en eskalerande militär upprustning av Asien, en kamp om inflytande där Kina och USA är de centrala aktörerna.

Samtidigt som USA drar sig ur Afghanistan stärker man sina militära partnerskap i Asien, i ett försök att balansera Kinas allt starkare ställning. Den amerikanska omorienteringen sker samtidigt som små asiatiska länder upplever att det finns ett växande behov av en alternativ maktpol i Asien.

I början av april skedde en diplomatisk konfrontation mellan Kina och Filippinerna. Kinesiska fiskare upptäcktes vid ögruppen Panatag i Sydkinesiska havet, ett område som kontrolleras av Filippinerna men som Kina betraktar som kinesiskt. Filippinska och kinesiska krigsskepp skickades till platsen, men till slut tilläts fiskarna lämna området. Situationen är fortsatt spänd, men Filippinerna har signalerat att man inte vill att situationen eskalerar – samtidigt som regeringen i Manilla är beredd att försvara sin territoriella integritet.

Senare samma månad inledde USA och Filippinerna en gemensam militärövning. Den filippinska regeringen säger att detta var planerat långt innan incidenten vid Panatag, men tidpunkten får ändå en symboliskt laddad betydelse.

I ett större perspektiv är det tydligt att USA i allt högre utsträckning betraktar Asien som ett strategiskt nyckel­område. USA arbetar kontinuerligt för att skapa en bättre relation med Bangladesh, ett muslimskt land som man ser som en potentiellt värdefull partner i kriget mot terrorismen.

I början på året importerade Taiwan amerikanska vapen till ett värde av sex miljarder dollar. USA försöker också knyta till sig Burma, som är rikt på naturresurser och som under militärdiktaturen stått nära Kina. I samband med de lyckade parlamentsvalen tidigare i år klargjorde utrikesminister Hillary Clinton att USA önskar goda relationer med ett mer demokratiskt Burma.

På grund av det amerikanska agerandet har Kina de senaste månaderna kraftigt ökat sina militära investeringar och det är i skuggan av detta som Indien har visat större oro. Under de senaste månaderna har Indien blivit världens största vapenimportör.

På ytan har Indien och Kina en god relation med varandra. Men ouppklarade frågor rör delar av gränsen som man inte är överens om och det faktum att den exiltibetanske ledaren Dalai Lama lever i Indien. Under flera år har båda länderna stärkt sina militära närvaro på var sin sida om den 400 mil långa landgränsen. Den nya indiska raketen innebär ett skifte i relationen mellan de två länderna då den möjliggör en attack på kinesiska städer som Peking och Shanghai.

Det indiska vapentestet kommer alltså i en tid då USA omvärderar sina prioriteringar i Asien och Kina ser sin ställning ifrågasatt. Situationen kompliceras av att Kina just nu skakas av sina största inrikespolitiska problem på många år. Maktskiftet som ska ske senare i år störs av skandalen kring toppolitikern Bo Xilai. Den mycket välkände kinesiske dissidenten Chen Guangcheng utlöste en diplomatisk kris när han sökte skydd på den amerikanska ambassaden i Peking, en händelse som diktaturen inte kunnat undanhålla från den kinesiska allmänheten. Förmodligen är man i det här läget ännu mer känslig inför de initiativ som andra länder tar inom vad man betraktar som den kinesiska intressesfären.

I Indien betraktas robottestet som en framgång, men den indiska regeringen har också fått kritik. Den senaste tiden har det blivit tydligt att Indien står inför ekonomiska problem då den tidigare mycket starka tillväxen nu blir allt lägre. Vissa menar att robottestet är ett försök att hävda sig som en stark nation i den egna befolkningens ögon och rikta uppmärksamheten bort från Indiens strukturella ekonomiska problem.