När världen vänds upp och ner
De tog klassiska fördomssituationer och vände dem upp och ner. Resultatet blev vita män som putsar svarta mäns skor, tatuerade poliser och handikappade som upplever kärlek. Allt inklämt i utställningen Hetero & etno-norm på Fredens hus i Uppsala.
Det hela började på gräsmattan utanför Slottet för tre år sedan. Där satt museets anställda och spånade när de fick idén till en fotoutställning som skulle behandla normer om heterosexualitet och etnicitet. Tanken var att belysa fördomar men under resans gång visade det sig inte vara helt lätt att arbeta på det sättet. De klassiska fördomarna var inte lätta att förtydliga i fotoformat då många olika faktorer ska med i diskussionen. En av de viktigaste frågorna som de ville väcka i och med utställningen var rätten till kärlek och till sin egen kropp och det visade sig att handikappade och funktionshindrade upplevde mest problem med det.
– Vi samarbetade med ett brukarkollektiv från Umeå och en av kvinnorna, Frida Gustafsson, flög ner till Stockholm för att låta sig fotas. Många ungdomar besväras av bilden, tycker rent av att den är äcklig. På invigningen av utställningen var Frida Gustafsson med och höll ett gripande tal om den vardagsdiskriminering hon utsätts för. Människor utgår från att en relation inte är möjlig på grund av det fysiska handikappet och för att reta folk brukar hon och hennes vänner hålla varandra i händerna, säger Jesper Magnusson, verksamhetschef för Fredens hus.
Idén med Fredens hus är att ha pedagogiska utställningar som främst riktar sig till skolelever och så var även tanken med Heter & etno-norm. Men med tidens gång växte projektet och till slut innehöll det etnicitet, sexualitet, synen på människokroppen, relationen herre-slav och hur man ser på människor både med och utan makt i klassisk bemärkelse. Utställningen engagerar och både äldre som unga besökare kommer med många åsikter och tankar om bilderna säger Jesper Magnusson.
– Utställningen är bred, nästan för bred för att vara pedagogisk. Vi ser hur mycket den berör när skolklasser kommer. Ofta kan det ta 10 till 15 minuter innan eleverna är kontaktbara för en diskussion. De fnittrar eller skrattar rakt ut. Flera gånger har vi fått täcka många av bilderna när de kommer för att sedan avtäcka bild för bild.
Utställningen hade smygpremiär på kulturnatten i september men stängde sedan till slutet av oktober. Det är Fredens hus första egna utställning som åker på turné och först ut är Gotland som kommer få bilderna skickade till sig digitalt till påsken. Sedan ska den visas på Nynäs slott utanför Nyköping hela sommaren för att till slut åka på turné i Sverige i tre till fyra år, så länge bilderna håller god kvalitet.
Fredens Hus
Fredens Hus, före detta Fredsmuseet, har många olika finansiärer och några av de största är Allmänna arvsfonden och kommunen. Men sedan våren 2011 är även företagare och näringsliv i Uppsala med och finansierar verksamheten.
– Det är bra att företag intresserar sig för de frågor som vi uppmärksammar. Vi vill bidra till att fördomssanera Uppsalas näringsliv, både när det gäller genus- och etnicitetsperspektiv.
