Minst fyra människor har mist livet i den senaste veckans protester runt om i Senegal. Polis har skjutit skarpt mot demonstranter och människorättsorganisationer anklagar regeringen för ”systematisk repression” av protester i huvudstaden Dakar och godtyckliga arresteringar av oppositionella.

– Myndigheterna måste ta sitt förnuft tillfånga och låta motståndare och medborgare yttra sig fritt eller behandlas som en auktoritär regim som kväser demokratin, säger Souhay Belhassan från Internationella federationen för mänskliga rättigheter i ett uttalande.

Ilskan mot presidenten Abdoulaye Wade exploderade januari, när konstitutionsdomstolen gav honom rätt att kandidera till en tredje mandatperiod trots att konstitutionen förbjuder det. Motiveringen var att den nya konstitutionen antogs när Wade redan var president. Wade, som lett sitt parti SDP sedan det grundades 1974, anser själv att han har ett ”historiskt uppdrag” att förbereda ett generationsskifte till unga teknokrater.

– De unga som jag har format omfamnar inte ideologier. De förstår marknadsekonomins fördelar, säger han till Financial times.

Men enligt oppositionen har presidenten genomfört en konstitutionell kupp.

– Wade har mutat domare till att godkänna hans kandidatur, och säger redan att han kommer att vinna med över 50 procent av rösterna. Det är bara möjligt genom fusk, säger Bamba Ndiaye från vänsterpartiet PIT till Fria Tidningen.

– Han har redan försökt ändra vallagarna så att det skulle räcka med 25 procent av rösterna för att vinna i första omgången. Det förslaget stoppades bara av massiva gatuprotester förra sommaren, säger Nidaye.

De stora protesterna den 23 juni har gett namn åt M23-rörelsen, en koalition av partier, fackförbund och andra rörelser som mobiliserar mot Wades kandidatur. En viktig roll spelas också av ungdomsrörelsen Y’en a marre – ”nu är det nog” – som grundades i januari 2011 av en grupp unga rappare från Dakars förorter. De organiserar demonstrationer och manar ungdomar att engagera sig i politiken.

Ungdomsrörelsen får näring från frustration över arbetslöshet och korruption. Men lika viktigt är Wades maktfullkomliga styre och tydliga planer på att lämna över makten till sonen Karim menar Bamba Ndiaye, som också ser paralleller till den arabiska våren.

– Senegal har nästan en miljon Facebookanvändare och runt 8 miljoner mobiltelefoner bland en befolkning på 12 miljoner. Det har utan tvekan haft betydelse för flödet av idéer och öppnat nya möjligheter att agera för förändring. Det täta flödet av information för dagligen nya människor in i sfären av aktivt medborgarskap, säger han.

Abdoulaye Wade kom till makten år 2000 efter valsegern mot den sittande presidenten Abdou Diouf från Socialistpartiet, som hade dominerat politiken i Senegel i årtionden. Det fredliga maktskiftet sågs som ett stort steg framåt för demokratin, men för många blev de följande åren en besvikelse.

– Wade övergav snabbt alliansen med vänstern och det program som fört honom till makten för att istället skapa en regim som byggde på personlig makt. Familjen ersatte partiet i beslutsfattandet, säger Bamba Ndiaye.

Presidenten har själv varit inblandad i en rad korruptionsskandaler. Bland annat ertappades han år 2009 med att ge en resväska med 200 000 US-dollar till en IMF-tjänsteman. Slöseri med resurser och påkostade infrastrukturprojekt, inklusive en ny flygplats som skulle ha varit i bruk 2009 men fortfarande inte blivit färdig, har lett till en ekonomisk kris för staten. Tiotusentals unga senegaleser har gett upp hoppet och korsat havet i rangliga fiskebåtar för att ta sig till Europa.

Frågan är om oppositionen och dess presidentkandidat Moustapha Niasse kan lyckas bättre i ett land där halva befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Men Bamba Ndiaye menar att perioden efter Wade måste ses som en övergångsperiod.

– Vi vill skriva en ny konstitution som ska godkännas i en folkomröstning. Viktigast är att upprätta ett parlamentariskt system där presidentens makt är kraftigt begränsad och att stärka rättsväsendets oberoende, säger han.

– Vi måste bekämpa korruptionen, avskaffa onödiga institutioner som upprättades av Wade för att köpa politisk lojalitet och stödja jordbruket för att återfå tidigare produktionsnivåer. Alla ljusskygga kontrakt inom gruv- och oljesektorn måste granskas, säger han.

För att något av detta ska bli verklighet måste oppositionen först bli av med Wade – och sedan stå fast vid sina höga ideal när man väl kommer till makten.

Men Bamba Ndiaye är hoppfull.

– Allt det här händer efter åratal av hopplöshet och apati, i ett läge då vänstern står inför stor interna utmaningar när det gäller politisk riktning och organisering. Men den fantastiska politiska energi som släppts lös av den unga generationen av aktivister ger hopp för framtiden, om vi bara kan ta tillvara den.