Jämtlands och Västernorrlands energikontor har inom ramen för projektet EnergYZer låtit ekonomen Oscar Kjellberg ta fram rapporten ”Har tillväxten nått vägs ände?”. Rapporten syftar till att vara ett underlag för energi- och klimatsamtal hos kommunerna. Samtalen som förs av politiker och tjänstemän på berörda förvaltningar är tänkta att bidra till smarta långsiktiga investeringar inom energiområdet, bostäder, infrastruktur, utbildning och annat.

– Vi har försökt att bedöma risker och denna rapport lyfter främst fram ekonomiska risker, men också risken för energibrist och höga energipriser, berättar projektledaren René Mortensen.

”Har tillväxten nått vägs ände?” beskriver hur tillgången på billig olja möjliggjort en stark ekonomisk tillväxt under mer än hundra år. Men nu är oljetoppen nådd och vi får ställa in oss på en framtid då oljetillgångarna sinar och ekonomin stagnerar eller rent av kollapsar.

– Den globala produktionen av råolja stagnerade 2006. När vi tömmer de gamla källorna får vi använda svårare källor och gå över till andra källor med lägre energiutbyte, förklarar Oscar Kjellberg.

Andra energiformer kan enligt Kjellbergs rapport inte ersätta den minskade oljeproduktionen. De har för liten potential och flera av alternativen kräver dessutom för mycket hjälpenergi – inte minst i form av olja – att få fram. Det är till exempel tveksamt om energiformer som sockerrörsetanol, kärnkraft, tjärsand och flytande biobränsle i tempererade zoner kan ge tillräckligt mycket nettoenergi i förhållande till den hjälpenergi som går åt vid framställningen.

Vindkraft och sol har en stor potential men det är tveksamt om vi hinner investera tillräckligt i dessa energiformer innan den kollapsade ekonomin gör det svårt att investera i dem, menar Kjellberg. Det finns ett mycket starkt samband mellan energi och tillväxt. När tillgången på energi minskar drabbas ekonomin:

– 10 till 15 procent av samhället är inriktat på tillväxt, i form av investeringar bland annat. Investeringarna ska betalas tillbaka och avkastningarna ska räcka till för att betala räntan. Om ekonomin stagnerar realiseras inte förväntningarna. Det innebär att en energistagnation ger omedelbar effekt på ekonomin.

Kjellberg tror inte att det är möjligt att frikoppla ekonomisk tillväxt från energianvändningen. Till exempel energieffektivisering skulle kräva tid, pengar och energi – faktorer som vi redan nu har brist på.

I rapporten sägs att den ekonomiska aktiviteten kommer att drabbas av en krasch inom fem år. Kjellberg menar att vi redan är inne i krisen. I Sverige har vi inte levt på marginalen och effekterna är ännu inte så tydliga här.

– Men det har märkts i andra länder som Grekland och Irland, säger Kjellberg.

Sverige är dock exponerat för det som händer i omvärlden genom vår handel samt genom storbankernas och de övriga storföretagens internationella finansiering. Men vi ligger sent i utvecklingen vilket bland annat visas av att bostadsbubblan sprack så sent som i maj 2011. På sikt kommer effekterna av krisen att bli kännbara även här:

– Reallönerna kommer inte att stiga och mat och energi blir dyrare, säger Kjellberg.

Andra effekter är att den offentliga sektorn tvingas att sälja ut eller att spara. Vidare kommer samhället inte att kunna underhålla infrastrukturen på ett bra sätt.

– Det har blivit tydligt särskilt i USA, menar Oscar Kjellberg.

Kjellberg anser att samhället borde börja förbereda sig för en framtid utan tillväxt och med risk för nedväxt – att vi borde ha en ”plan B”:

– Det måste ske förändringar i produktionsapparaten globalt, det måste bli mer energieffektivt.

Kjellberg menar också att det krävs en ökad förmåga att klara av situationer där till exempel räntor, livsmedels- eller energikostnader varierar kraftigt eller leveranserna blir otillförlitliga.

Dessutom måste produktionen lokaliseras närmare vidareförädlingen och konsumenterna. Skälen är dels att transporterna blir dyrare, dels att de ökade riskerna i ekonomin ställer krav på att aktörerna i ekonomin förstår och litar på varandra.

Ewa Lindstrand, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Timrå kommun, har deltagit på energi- och klimatsamtalen i kommunen. Hon menar att samtalen har gett bra baskunskaper hos politikerna, förvaltningar och kommunala bolag. Exakt hur dessa kunskaper ska användas i kommunala beslut får visa sig i den fortsatta processen. Lindstrand har i alla fall sett att samhället saknar beredskap för tiden efter oljetoppen.

– Jag ringde runt och upptäckte att ingen hade fått något ansvar från regeringen. Vi lever fortfarande i en låtsasvärld och vi har inget riggat för den situationen.