Fria Tidningen

”Svaga normer håller nere byggande av lågenergihus”

Lågenergihus är lite dyrare att bygga än konventionella hus men är mer lönsamma tack vare låga uppvärmningskostnader. Det visar en ny avhandling. Ändå står energisnåla hus bara för några procent av allt nybyggande. Naturskyddsföreningen vill se skärpta byggregler för att få fart på det gröna byggandet.

Bostadssektorn står för en tredjedel av energiförbrukningen i Sverige och energisnåla bostäder har därför en nyckelroll för att landet ska kunna minska utsläppen av växthusgaser. Riksdagen har också beslutat att Sverige ska halvera energianvändningen i bostadshus till år 2050. En avhandling från Kungliga tekniska högskolan, KTH, visar att lågenergihus – hus som förbrukar betydligt mindre energi än vad byggreglerna kräver – inte bara är bra för miljön utan också lönsamma för ägarna.

Forskaren Agnieszka Zalejska-Jonsson har räknat ut att lågenergihus i genomsnitt kostar sex procent mer att bygga jämfört med konventionella hus. Men det tjänas in tack vare att lågenergihusen är mellan 20 och 40 procent billigare i drift. Enligt avhandlingen tjänas den extra investeringskostnaden in på ungefär fem år. Om energipriserna ökar jämfört med i dag blir dessa ”gröna” hus ännu mer lönsamma jämfört med konventionella.

– Det är en bra idé att investera i lågenergihus, de är mindre känsliga för skillnader i energipris. Tidigare har det funnits ett motstånd, man såg lågenergihus som mer riskabla investeringar, säger Zalejska-Jonsson.

Enligt avhandlingen är det nödvändigt med hög kvalitet i byggandet för att få till de vindtäta, välisolerade och energieffektiva byggnader som lågenergihusen är. Men Zalejska-Jonssons studie visar att de som bor i energisnåla hus i genomsnitt är minst lika nöjda med sitt boende som boende i konventionella bostäder. De som bodde i lågenergihus gav bättre betyg för inomhusklimatet än de i konventionella hus. En fördel med de välisolerade lågenergihusen var också att de skyddade bättre mot störande buller.

Ett intressant resultat från Zalejska-Jonssons studie var att boende som från början inte tänkte särskilt mycket på att de bodde i ett lågenergihus började känna stolthet över sitt gröna boende. De fick också ett ökat intresse för miljöfrågor:

– De boende blev själva ”grönare” av att bo så.

Agnieszka Zalejska-Jonsson berättar att det gröna byggandet ökat de senaste åren. Detta bekräftas av statistik från organisationen Lågan, som arbetar för att öka byggande med låg energianvändning. Deras marknadsöversikt visar att byggandet av lågenergihus visserligen har ökat de allra senaste åren, men att det fortfarande ligger på en låg nivå. Förra året var bara en procent av alla nya villor lågenergihus. För flerbostadshusen såg det bättre ut: 11,2 procent av alla nya lägenheter byggdes i lågenergihus förra året.

Svante Axelsson, som är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, menar att den låga andelen lågenergihus beror på att beställare av nya hus tänker kortsiktigt:

– Det finns en informationsbrist. Upphandlarna – kommuner och andra – tänker inte på livscykelkostnaderna. Om de bara har ett femårsperspektiv innebär det att de förlorar pengar.

Han menar att byggbolagen har en vilja att bygga energisnålt, men att det är beställarna av hus som saknar kunskap och därför satsar på konventionella hus.

Det finns i alla fall en begränsning i de statliga byggnormerna av hur mycket energi nya hus får förbruka. Men Agnieszka Zalejska-Jonssons avhandling indikerar att dessa normer inte utgör tillräckligt stark stimulans för beställarna. Alla de företag som besvarade hennes enkät lyfte fram skärpta byggregler som viktiga för ett ökat grönt byggande.

Svante Axelsson menar att de svaga byggnormerna är en av huvudorsakerna till att det inte byggs fler lågenergihus. Han vill se en halvering av den tillåtna energianvändningen:

– Normerna borde skärpas från 110 kwh per kvadrat till 50 kwh per kvadrat. Då skulle man få bra styrning.

Boverket har också tagit fram ett förslag på skärpning av byggreglerna beträffande energianvändning i byggnader. De nya reglerna är tänkta att träda i kraft den 1 oktober i år. De föreslagna reglerna innebär en skärpning från 110 kwh till 90 kwh per kvadratmeter och år i den södra klimatzonen, och motsvarande minskningar för de två andra klimatzonerna. Det innebär en minskning av energiförbrukningen, men inte den halvering som Naturskyddsföreningen vill se.

– Tekniskt sett är det möjligt att skärpa kraven mer, men vi ska beakta kostnadseffektiviteten i kraven också, säger Peter Johansson som är civilingenjör på Boverket.

Han berättar att Boverket gör egna utredningar om vad som är kostnadseffektivt. Han påminner också om att byggreglerna utgör minimikrav och att det är tillåtet att bygga mer energisnålt.

Byggreglerna är inte de enda styrmedel som har införts för att minska byggnaders energianvändning. Sedan 2006 krävs en energideklaration för byggnader. För nya hus ska den visa att huset klarar energikraven i byggreglerna. Men enligt Zalejska-Jonssons avhandling ansåg bara en mindre del av byggföretagen att energideklarationer är viktiga för att öka det gröna byggandet. Svante Axelsson menar att energideklarationerna blivit en flopp.

– De ger ett väldigt dåligt informationsunderlag. Energideklarationerna görs ofta på kontoret utan att konsulten ens gör ett hembesök. De är en födkrok för konsulterna. Vi på Naturskyddsföreningen vill ha riktiga energideklarationer som skulle vara guider som visar hur man kan halvera energianvändningen i ett hus.

Stefan Olsson som är ingenjör på Boverket menar att energideklarationer i första hand är en varudeklaration gällande husets energiprestanda:

– Det är precis som en varudeklaration för kaviar som vi köper i affären. Energideklarationen talar om hur mycket energi huset förbrukar.

Enligt honom har dock energideklarationer en energieffektiviserande verkan med de åtgärdsförslag som hör till dem. Det gäller inte så mycket nya hus som äldre.

– På nya hus finns det inte så mycket att göra, men köpare av äldre hus får ett paket med åtgärdsförslag om hur energiförbrukningen kan minska, säger han.

Det finns goda chanser att byggandet av lågenergihus kommer att öka i framtiden. Agnieszka Zalejska-Jonsson tror att kommande strängare EU-krav – om att alla nya byggnader senast 2020 ska vara nära nollenergibyggnader – kommer att medföra att företagen bygger upp kunskap och strategier om lågenergihus. Hur dessa EU-krav ska hanteras i Sverige är dock ännu inte klart. Peter Johansson berättar att de nya EU-kraven håller på att beredas på regeringskansliet. Därefter kommer frågan att bli föremål för politiska förhandlingar. Hur de svenska byggreglerna påverkas blir en senare fråga.

– Boverket bestämmer inte ensamt. Ytterst är det riksdag och regeringen som bestämmer, konstaterar han.

Fakta: 

Energiförbrukning för olika kategorier av hus
• Äldre hus, byggda före 1970, förbrukar ungefär 250 kWh per kvadratmeter och år.
• Enligt 2009 års byggregler får energiförbrukningen uppgå till 110 kWh per kvadratmeter och år i klimatzon söder, till 130 kWh per kvadratmeter och år i klimatzon mellan och till 150 kWh per kvadratmeter och år i klimatzon norr.
• Lågenergihus förbrukar 50–70 kWh per kvadratmeter och år.
• Passivhus är extremt välisolerade hus som saknar värmepanna och radiatorer. Kraven på högsta mängd tillförd energi varierar mellan södra och norra Sverige.

Organisationen Lågan
Lågan är ett program för att stimulera byggande med mycket låg energianvändning. Detta sker bland annat genom stöd till demonstrationsprojekt och regionala/lokala samverkansinitiativ. Energimyndigheten finansierar 40 procent av verksamheten. Programmet koordineras och administreras av Sveriges Byggindustrier. Se www.laganbygg.se

EU-direktiv om byggnaders energiprestanda
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU, artikel 9, sägs att medlemsstaterna ska se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 ska vara nära nollenergibyggnader. Definitionen på ”nära nollenergibyggnader” bestäms nationellt för varje medlemsstat.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny lag om koldioxidlagring på gång

Regeringen har lagt ett lagförslag om att koldioxidlagring under jord ska bli tillåtet. Tekniken är kontroversiell och lagförslaget kritiseras för att vara för passivt. Nu föreslår Vänsterpartiet att koldioxidlagring endast ska tillåtas för bioenergianläggningar.

Fria Tidningen

Etanolbilars klimatnytta ifrågasätts

Enligt Trafikverket ger nya etanolbilar 17 procent lägre klimatpåverkan än bensinbilar. Nu ifrågasätts om det är försvarbart att fortsätta subventionera etanol med så liten miljönytta.

Fria Tidningen

Import och nya mattrender bakom ökad köttkonsumtion

Klimateffekterna av köttproduktionen har fått allt större fokus på senare år. Trots det fortsätter köttkonsumtionen att öka. Det beror främst på ökad import, men även LCHF-dieten och andra mattrender kan ha bidragit.

Fria Tidningen

Samhället saknar beredskap för en energikris

Råoljeproduktionen nådde sin topp år 2006. Nu är vi redan inne i en energikris som kommer att leda till en långvarig ekonomisk kris. Det är det obekväma budskapet i en rapport som Jämtlands och Västernorrlands energikontor låtit ta fram.

Fria Tidningen

Få satsningar på biometanol

Biobaserad metanol skulle effektivt kunna ersätta en stor del av all bensin och diesel i landet. Den enda större metanolsatsningen står Björn Gillberg för, som planerar att starta den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Men enligt Energimyndigheten är tekniken inte färdigutvecklad än.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu