– Vi står inför en klimatförändring och vi måste hantera den, säger Sofia Thorsson, docent i naturgeografi vid Göteborgs Universitet. 

Tillsammans med andra forskare och tjänstepersoner arbetar hon fram en plan för hur ett varmare och blötare Göteborg skall vara beboeligt – även om 100 år.

– Det kommer att bli varmare och med det uppstår problem. Vi kan göra mycket åt den situationen vi har i dag, men vi behöver tänka redan nu på hur vi bygger hållbart och klimatsmart för framtiden.

I fokus för det treåriga projektet Adapting cities to climate induced risks står området Frihamnen. Området är stort, relativt obebyggt och öppet för stora förändringar de kommande åren. Och det är sårbart. Att bygga bostäder här kräver kunskap och försiktighet.

– Området ligger mycket lågt. Redan i dag översvämmas det periodvis. Och det kommer att bli allt vanligare. Samtidigt stiger havsnivån. Ska man bebygga området måste man hantera det här, säger Sofia Thorsson.

Det handlar om att bygga stabilt och att hindra stora vattenmängder från att välla in och skada bebyggelse och människorna som lever och rör sig här. En lösning är att valla in Frihamnen för att hålla vattnet ute.

Ett annat alternativ är att låta delar av området svämmas över. Då gäller det att planera så att de delar som kommer att täckas av vatten inte tar skada genom att anlägga exempelvis parker nära vattnet.

– Jag förespråkar mer vegetation i staden. Vi ska bevara det vi har men också utöka. Vegetationen kan reglera klimatet.

Men trenden i Göteborg har varit den motsatta. Växtligheten ryker lätt när nya områden exploateras.

– Vi behöver vara mer rädda om de grönområden som finns. Vid exploatering av marken gäller det att se längre än till markens marknadsvärde, säger Sofia Thorsson.

Hon berättar att det har funnits en motsättning mellan att eftersträva en tät stad och en grön stad. Nu behöver man se bortom det och skapa både och genom att fokusera på volymen grönska istället för på ytan.

– Vi behöver satsa på mer vegetation på tak, i fasader men också mer träd mellan byggnader. I Göteborg finns det ganska mycket grönområden. Men vi har relativt lite vegetation på gator och tak.

Sofia Thorsson ser ingen motsättning mellan att titta på hur stadsdelar behöver anpassas till klimatförändringarna och att arbeta för att minska klimatpåverkande utsläpp.

– Jag tror att vi måste jobba på båda sätt. Det handlar om att skapa en hållbar stad. Flera av de saker vi för in i anpassningen av staden har effekter även på utsläppen.

Exempelvis kan gröna tak i staden både sänka temperaturen inomhus och reducera mängden energi som går åt till att kyla bostäderna på sommaren.Ett grönare Göteborg binder även mer koldioxid, ökar stabiliteten i marken och tar hand om regnvatten och dagvatten. Därmed motverkas omfattningen av översvämningarna. Träd motverkar buller, växter gör staden vackrare och främjar den biologiska mångfalden.

– Det är viktig att de parker och grönområden vi har är levande och fyller en social funktion också. Det är den stadsnära odlingen ett exempel på, säger Sofia Thorsson.

Hon berättar att hon är van att arbeta tvärvetenskapligt, tillsammans med forskare från olika discipliner. I det pågående projektet arbetar hon tillsammans med bland annat socioekonomer och geotekniker.

– Vi sitter alla inne på mycket kunskap. Men glappet ut till hur det kan användas är ganska stort. Ofta händer ingenting med forskningen när den är färdig. Dels räcker inte alltid pengarna till att arbeta vidare och få ut resultatet, säger hon.

Att forskare redan från start samarbetar med praktiker är ovanligt. I det pågående projektet finns bland andra Ulf Moback, översiktsplanchef vid Stadsbyggnadskontoret i Göteborg med i spelet.

– Att vi har med praktiker hela vägen säkrar att det blir relevant ur ett samhällsperspektiv och ett praktiskt perspektiv. Chansen att resultaten kommer att användas blir större, säger Sofia Thorsson.

På så vis tror hon att projektet kommer att anammas och mynna ut i verkliga lösningar som kan vara till stor nytta för ett framtida Göteborg. Sofia Thorsson säger att Göteborgs Stad har blivit bra på att uppmärksamma behovet av att anpassa staden till klimatförändringarna och att jobba med frågor ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Det är inte brist på vilja och intresse. Den stora frågan är fortfarande hur vi ska göra. Ett sådant här projekt kan hjälpa till med det