Analys: Irak

Det överraskande låga intresset kan förklaras med att händelsen tidsmässigt ligger nära julhelgen och sker samtidigt som de republikanska presidentkandidaternas kämpar om uppmärksamheten, parallellt med ett stort fokus på situationen i den amerikanska ekonomin, och även den ekonomiska situationen i andra länder.

Det låga intresset kan också handla om att människor är alltför medvetna om att även om de sista 4 000 soldaterna i Irak vänder hemåt inom tio dagar så finns det fortfarande 90 000 soldater kvar i Afghanistan. Den tidigare amerikanske presidenten George W. Bush framställde båda interventionerna som en del av "det globala kriget mot terrorismen". Kanske kommer de flesta snart ha glömt att den amerikanske generalen och underrättelsechefen William Odom år 2005 kallade USA:s invasion för "den största strategiska katastrofen i amerikansk historia".

Några dagar efter USA:s massiva bombningar av Bagdad i den militära kampanjen för att skapa "chock och fruktan" den 20 mars 2003 uppgav cirka 70 procent av den amerikanska allmänheten att man stödde kriget, medan 25 procent var motståndare till kriget.

Åtta och ett halvt år senare är situationen så gott som omvänd. I en undersökning gjord i november av nyhetskanalen CNN betecknade sig 68 procent som motståndare till kriget i Irak medan 29 procent sa att de stödde den amerikanska invasionen.

I en undersökning av det amerikanska tv-bolaget CBS som också genomfördes i november svarade 67 procent av de tillfrågade att Irakkriget inte varit värt kostnaderna och de amerikanska liv som krävts. Bara 24 procent, majoriteten republikaner, var av en annan åsikt – vilket vittnar om den djupa besvikelse som de flesta medborgare känner inför ett krig vars kostnader dess initiativtagare fullständigt misslyckats med att förutse, än mindre förbereda sig för.

För USA handlar det om ett krig där 4 500 soldater mist livet och tiotusentals skadats och nu lever med bland annat hjärnskador eller posttraumatiskt stressyndrom. Enligt officiella uppgifter uppges Irakkriget ha kostat USA ett tusen miljarder dollar under de åtta åren, men då är inte några indirekta kostnader inräknade.

Joseph Stiglitz, tidigare nobelpristagare i ekonomi, har beräknat att den totala kostnaden för Irakkriget ligger på mer än tre tusen miljarder dollar för USA, inklusive kostnader för sjukvård för krigsveteraner.

Dessutom förlorade USA mycket av sin trovärdighet internationellt när det visade sig att de angivna skälen för invasionen – Saddam Husseins kopplingar till al-Qaida, massförstörelsevapen, ett snabbt växande kärnvapenprogram – inte hade någon grund. Samtidigt misslyckades man, trots en enormt högteknologisk krigsmaskin, att slå ner upprorsmännen.

USA:s förluster bleknar dock i jämförelse med Iraks. Över 100 000 irakier uppges ha mist livet och hundratusentals barn har skadats och traumatiserats av sina upplevelser i samband med kriget. FN uppger att över fem miljoner irakier har flytt sina hem sedan USA:s invasion. Dessutom pyr det under ytan mellan shia-ledda regeringsstyrkorna och sunni-grupperingar samtidigt som det finns spänningar när det gäller den kurdiska befolkningens anspråk på territorier i norr.

Anmärkningsvärt få rapporter har granskat situationen i Irak i samband med USA:s tillbakadragande. Men de få rapporter som kommit pekar på ökade sekteristiska spänningar.

Många tvivlar på en framtida stabilitet i Irak enligt en undersökning som presenterades av den amerikanska tv-kanalen NBC och den amerikanska dagstidningen Wall Street Journal i förra veckan. En majoritet av de tillfrågade ansåg att ett fullskaligt inbördeskrig är "mycket" (21 procent) eller "ganska" (39 procent) troligt i samband USA:s tillbakadragande. En majoritet ansåg också att utsikterna för en stabil demokrati i Irak är "små" (32 procent) eller "mycket osannolika" (28 procent).