”Målet är att de ska bli anställningsbara.” Handelsläraren med 25 års branscherfarenhet suger fast mig med blicken och berättar engagerat, understödd av en liten adept, varför min son absolut ska välja just den här gymnasieskolan. 99 procent får någon form av extrajobb, det kan han garantera. Han pekar på eleverna som är avbildade på Powerpoint-presentationen: ”Hon jobbar på huvudkontoret på ICA, han jobbar extra i charken…”

Det är underförstått meriterande att ha jobb utöver studierna – ”om de orkar med det förstås”.

Handelsgymnasiet har ett nära samarbete med Svensk Handel – och med ICA. ”KF har ju sina egna skolor”, försvarar läraren det ensidiga valet av praktikanordnare och berättar ogenerat att han känner många i ICA-toppen. Han har själv varit ICA-handlare, men påminner mer om en maffiaboss: fet guldring, kavaj, slimmat hår.

”Men pedagogiken då?”, undrar jag. ”Om det är så inriktat på det praktiska, har ni verkligen tillräcklig kompetens...” ”Vad bra att du frågar just det”, svarar han blixtsnabbt. Hade jag inte tränat mitt kritiska tänkande hade jag aldrig reflekterat över att det där är ett typiskt säljknep. Smart att berömma kritikern. ”Vi är utbildade pedagoger men skillnaden mellan oss och andra lärare är att vi kan koppla teori till praktik”, fortsätter han. Han är karismatisk och övertygande.

Vi är på öppet hus och bjuds på kaffe, macka, saft och bullar i elevernas egna skolkafé. Det drivs som ett riktigt företag och när eleverna går ut skolan är projektet över och då kan de göra något roligt för vinsten. En resa kanske.

Jobb och entreprenörskap i all ära; den här skolan uppmuntrar inte kritiskt tänkande. Eleverna drillas under tre år till att bli ”anställningsbara” alternativt egenföretagare och får lära sig allt från att skriva CV till att jobba med telemarketing. Jag pratar med ett tiotal elever. Alla är lika lyriska.

Helst pratar de om Ung företagsamhet. Det har funnits sedan 1980 men har exploderat de senaste fem-sex åren. I dag driver nästan 20 000 elever per år ett UF-företag. En kille kränger mobilskal, mest till kompisar än så länge. Han sköter allt själv, är såväl vd och ekonomiansvarig som inköpsansvarig och säljare. Han går i tvåan.

Skolmaten då? Den intar man nu för tiden ofta på valfri restaurang i närområdet. Jo, ”det kan bli en del snabbmat ibland”, erkänner de. Matematiken har blivit lättare att förstå med erfarenheter från verkligheten, till exempel jobb i kassa. Ingen pratar om historia, svenska, samhällskunskap, som ju också står på schemat enligt lag, men gärna om importerade kinesiska tvålrosor.

Den här skolan är inte alls unik. Men jag blir lite rädd. 1900-talets totalitära experiment ville också anpassa skolan till rådande ideologier.

Arbetslinjen är vår tids rätta lära och när alla ämnen värderas efter sin eventuella nytta för näringslivet får Peter Tillbergs lika berömda som uttjatade verk Blir du lönsam lille vän? (1971-72) ny aktualitet. Den nya läroplanen för gymnasiet återspeglar också den borgerliga alliansens ideologi: ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande.”