– Vi vill skapa en stadsdel för människan, som ger förutsättningar att leva på ett hållbart sätt och göra hållbara val, säger Erica Bengtsson.

Hon är miljösamordnare på Älvstranden Utveckling, ett kommunalt bolag som har fått i uppgift av Göteborgs stad att leda och driva arbetet med utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden. Kvillebäcken ska bli en tät blandstad med 1 600 bostäder, arbetsplatser, service och handel på samma yta.

Cykelpooler, cykelparkeringar och cykelbanor skall göra det enkelt att cykla och lite svårare att ta bilen. Det kommer inte att finnas parkeringsplats för bilar till varje lägenhet. Kravet på antal parkeringar per lägenhet, den så kallade parkeringsnormen, pressas ned till en halv plats per lägenhet.

– Det är ett sätt att styra bilanvändandet. Vi använder ytor till cyklar i stället för till bilar, säger Erica Bengtsson. 

Miljökonsulten Johan Erlandsson har suttit med i en grupp som har utvärderat Kvillebäckenprojektet ur ett miljöprestandaperspektiv. Han tycker att miljökriterierna i Kvillebäcken är ganska långt dragna – men hållbart kommer det inte att bli. Han tror att det kommer att dröja flera decennier innan Sveriges första hållbara stadsdel är här.

– Sverige ligger så fruktansvärt långt från hållbarhet, säger Johan Erlandsson.

Några aspekter som kunde ha genomförts för att göra nya Kvillebäcken mer hållbart är att göra stadsdelen bilfri, att begränsa energiförbrukningen i bostäderna och lösningar för energilagring och lokal energiproduktion. De här åtgärderna hade förbättrat möjligheterna för Kvillebäcken att bli mer självförsörjande på grön energi och gjort det enklare för de boende att leva energisnålt. Att stadsdelen har lägre antal parkeringsplatser per lägenhet än i resten av staden är en radikal förändring, men att göra stadsdelen helt bilfri är inget som Älvstranden Utveckling är beredda att göra.

– Det skulle kännas konstigt att göra hela stadsdelen bilfri. Den är en del av staden och där ser förutsättningarna annorlunda ut, säger Erica Bengtsson.

Johan Erlandsson hoppas även på att området ska få en så kallad effektstyrning. Det skulle medföra att värmen stryps på kalla morgnar när alla duschar samtidigt. Erica Bengtsson är inne på samma spår. Hon menar att risken för att Göteborgs oljekraftverk behöver användas när det är kallt skulle minska av en sådan åtgärd. Det finns en tröghet i byggnaderna som gör att inte värmen i lägenheterna skulle sjunka märkbart av en tillfällig avstängning. 

– Vi jobbar stenhårt på att få till det, säger Erica Bengtsson.

Men Älvdalen Utveckling måste få in Göteborgs Energi på samma spår.

– Vi är beroende av dem, säger hon.  

Bostäderna i området ska värmas upp med fjärrvärme. Men fjärrvärme i sig är inte nödvändigtvis ett bra miljöval. Fjärrvärmen i Göteborg är exempelvis till stor del från fossilgas. 

– Vi har inte ställt något minimikrav på andelen förnybar fjärrvärme. Jag tycker absolut att man borde ha haft en högre ambition. Mycket koldioxid kan släppas ut den här vägen, säger Erica Bengtsson.

Hon berättar att vissa bostadsbolag äger många fastigheter och att de vill ha samma krav på alla sina fastigheter. 

– De vill ha bra energi med bra miljöval till alla sina fastigheter, men det finns inte tillräckligt med sådan energi. Det behöver produceras mer.

Erica Bengtsson säger att det är för tidigt att utvisa om stadsdelen kommer att bli hållbar. 

– Vi gör så gott vi kan. Vi behöver fortsätta att jobba på många olika håll. Utvecklingen får inte sluta när området är färdigbyggt, säger hon.

I dagsläget finns ingen certifiering för vad som är en hållbar stadsdel. Men det kan det bli ändring på. Sweden Green Building Council, en ideell medlemsägd förening för företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn som vill utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen, arbetar fram en Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS. Om drygt ett år kan certifieringen vara klar.

– Det är bra att det finns ett gemensamt sätt att mäta vad som är en hållbar stadsdel, säger Bengt Wånggren, vd för Sweden Green Building Council.

Han tror att möjligheten att mäta sig med varandra skulle göra att företag triggas att bli grönare. En certifiering skulle även medföra att stadsdelar har stöd när de profilerar sig som hållbara. 

– Alla kan hävda att de är hållbara. Det kan bli många tomma ord, säger han. 

Att utveckla certifieringssystemen är ett steg i rätt riktning mot en hållbar värld, menar Bengt Wånggren. 

– Det här är en utvecklingsprocess. Och där utgör Kvillebäcken ett av stegen mot det hållbara samhället, säger han.

Johan Erlandsson deltar i processen att ta fram certifieringen genom olika workshops, öppna för alla som vill engagera sig.  

– Det är är frivilligt system. Om det blir bra eller inte beror helt på hur det kommer att utformas, säger han.

Hittills har frågor om transporter och energi diskuterats. Om även matens påverkan tas med i beräkningarna tror Johan Erlandsson att certifieringssystemet kan fungera. Maten är en viktig faktor. Även om husen i Kvillebäcken skulle bli helt självförsörjande på energi och alla skulle cykla eller åka kollektivt spräcker maten som konsumeras gränsen för vad som är hållbart flera gånger om, om inte matv≤anorna ändras, enligt Johan Erlandsson.

En bit på vägen för att göra Kvillebäcken hållbart skulle vara att påverka utbudet av mat och varor som finns i området.Johan Erlandsson tycker därför att mathandlarna i området kunde engageras i arbetet med hållbar mat, att hyresvärdarna och bostadsrättsföreningarna kunde underlätta hemleverans av middagskassar med ekologiskt producerade råvaror och en hållbar mängd kött.