– Oljan från Kazakstan säljs till Europa, men folk i Europa känner inte till arbetarnas situation i Kazakstan. Det är därför vi är här nu för att berätta om vår kamp och knyta kontakter med europeiska fackföreningar, säger Muchtar Umbetov.

Muchtar Umbetov och Jesenbek Uktesjbajev är två av ledarna för den kazakiska fackföreningsfederationen Janartu som landets regim vägrar erkänna som laglig. Båda har suttit i fängelse för sitt fackliga engagemang och båda har utsatts för mordförsök. Muchtar Umbetov låg nyligen sex månader på sjukhus efter en attack.

– Kazakstan är ett av världens rikaste länder på naturresurser. Samtliga grundämnen i det periodiska systemet finns i Kazakstan, säger Jesenbek Uktesjbajev.

– Alla landets medborgare skulle kunna vara miljonärer, men majoriteten lever i fattigdom, fortsätter han.

Jesenbek Uktesjbajev är även en av ledarna för Kazakstans socialistiska parti och det är den internationella trotskistiska organisationen CWI som sponsrar deras Europaturné. Innan de kom till Sverige har de bland annat varit i Warszawa där de vittnade inför OSSE:s årliga konferens för mänskliga rättigheter om situationen i Kazakstan.

Kazakstans diktator Nursultan Nazarbajev, som har härskat över landet sedan Sovjetunionens upplösning för 20 år sedan, slår hårt ner all opposition och proteströrelser. Strejken på det halvt statliga, halvt kinesiskt ägda oljebolaget Kazmunaigaz är således unikt i sin storlek och uthållighet.

Över 2 000 av oljearbetarna har redan fått sparken, och när en jurist försökte försvara deras rättigheter dömdes hon i augusti till sex års fängelse för ”uppvigling”. En annan av strejkledarna dömdes till två års villkorligt fängelse, och ytterligare en strejkledare blev nyligen mördad tillsammans med sin dotter.

För Jesenbek Uktesjbajev själv väntar troligtvis också ett fängelsestraff när han nu efter sitt Europabesök återvänder hem till Kazakstan. Han har redan suttit tre gånger i fängelse.

– Men om vi segrar ger det mod till fortsatt kamp, inte bara för arbetarklassen i Kazakstan utan också bland arbetarna i våra grannländer. Hela Centralasien följer vår strejk med spänning nu, säger han.

I staden Zjana-Ozen har 1 500 människor belägrat ett torg, inte olikt det som hände på Tahrirtorget i Kairo vid den egyptiska revolutionen.

Jesenbek Uktesjbajev vill gärna peka på likheten mellan regimen i Kazakstan och de i arabvärlden. Han menar att en revolution likt dem i Nordafrika inte är omöjlig.

– För eller senare kommer Nazarbajevregimen att krackelera, säger han.

– Presidenten beskyller oss för att vara extremister, men vi är den mest demokratiska organisationen i Kazakstan, säger Muchtar Umbetov.

– Men om vi inte lyckas organisera de allt mer desperata arbetarna i vårt fackförbund, kommer de istället att söka sig till verkligt extremistiska och islamistiska grupper, varnar han.

Kazakerna är av tradition muslimer, men de flesta är inte speciellt troende och Kazakstan är sedan sovjettiden fortfarande ett väldigt sekulariserat samhälle. Det är närmre till Moskva än till Afghanistan.

– Vi ser ut som asiater, säger Muchtar Umbetov och pekar mot sitt eget ansikte.

– Men i själen är vi européer!

Hur var livet på Sovjettiden?

– Det var diktatur. Men vi hade i alla fall sociala rättigheter, svarar Muchtar.

– Vi hade fri sjukvård, utbildning, bostäder och pensioner. 20 år efter Sovjetunionens fall har vi fortfarande diktatur, men vi har förlorat våra sociala rättigheter.