– Under en lång tid, kanske sedan mitten av 1980-talet, har vi sett olika trender av politiska beslut som sammantaget har lett till att den sociala rörligheten minskar, säger Daniel Lind.

Därmed spelar barnens sociala bakgrund större roll för hur det går längre fram i livet. Forskning av OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, visar att de nordiska länderna, med relativt små inkomstklyftor, legat i topp vad gäller utjämning av livschanser – och möjligheten att göra en klassresa. En stor offentlig sektor, omfördelning mellan grupper, stark fackföreningsrörelse och en sammanhållen skola är alla viktiga delar för en hög social rörlighet, enligt organisationen.

Men Sveriges offentliga sektor är inte längre lika stor, och omfördelningen minskar. Skattesänkningar, en allt mer tudelad arbetsmarknad och en splittrad skola skapar ett Sverige där den sociala bakgrunden mer än tidigare styr hur väl du lyckas på arbetsmarknaden som vuxen, menar Daniel Lind.

– Vi har ett skolsystem som i grunden drar åt fel håll.

Daniel Lind betonar att när val ska göras tidigare och ungdomar som inte går spikrakt genom skolsystemet bestraffas med färre möjligheter till andra chanser drabbar det främst de som växer upp i mindre studiemotiverande och resursstarka hem.

Anders Andrén är presschef hos utbildningsminister Jan Björklund (FP). Han tycker att det är viktigt att ha ett skolväsende som kan utjämna skillnader mellan eleverna och ge goda baskunskaper och säger att den borgerliga regeringen har utökat rätten till stöd och hjälp för de elever som behöver det. 2008 återinförde regeringen speciallärarutbildningen.

– Det ger stöd för elever med specialbehov och inlärningssvårigheter, säger han.

Enligt OECD kan den sociala mixen i klassrummet hjälpa barn med tuff bakgrund att förbättra sina möjligheter längre fram i livet. Att tidigt dela upp barn utifrån akademiska färdigheter underminerar istället den sociala rörligheten. Anders Andrén säger att problemet med segregationen i skolan beror på bostadssegregationen.

– Kommunerna måste satsa mer resurser på skolor i socialt utsatta områden.

Finns det en risk att det fria skolvalet gör att barn till lågutbildade föräldrar hamnar på andra skolor än barn till högutbildade föräldrar?

– Det finns säkert en sådan risk. Men här är det viktigt att kommunerna kompenserar och satsar på skolor med större socioekonomiska svårigheter, säger Anders Andrén.

I Sverige går många elever ut nian med ofullständiga betyg och ovanligt många hoppar av innan gymnasiet jämfört med i andra länder, enligt Anders Andrén. Ett sätt att råda bot på det var att låta eleverna välja mellan de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna och yrkesutbildningarna.

Enligt Daniel Lind kan uppdelningen mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar försämra den sociala rörligheten. För barn med lågutbildade föräldrar blir steget längre till att läsa på universitetet.

– Att inte alla gymnasieutbildningar leder till högskolebehörighet är att låsa fast barn från mer socialt utsatta grupper. Redan nu ser vi hur många ungdomar väljer bort yrkesutbildningar för att de inte ger högskolebehörighet, säger Daniel Lind.

Anders Andrén vet inte hur stor risken är att barn till lågutbildade föräldrar oftare skulle välja yrkesutbildningarna.

– Det kan inte jag svara på. Det är upp till eleverna tillsammans med föräldrarna att ta de besluten. Det finns möjlighet att läsa in universitetsbehörigheten på komvux, säger han.

Enligt Rädda barnen ökar barnfattigdomen i Sverige. 2008 levde 220 000, 11,5 procent, av alla barn i familjer som får försörjningsstöd eller har låg inkomststandard.

Karin Fagerholm är sakkunnig i barnfattigdomsfrågor på organisationen. Hon berättar att en del av grundsyftet med den familjeekonomiska politiken var att vara fattigdomsreducerande. Sedan 2000-talet har den här effekten avtagit markant, oavsett färg på regeringen.

– Den ekonomiska familjepolitiken fungerar inte längre som den ska, säger hon.

Det beror på flera saker. Karin Fagerholm poängterar att underhållsstödet inte har följt med inflationstakten. Stödet har ökat med 100 kronor sedan 1997. Och grundnivån på föräldrapenningen är endast 180 kronor per dag före skatt.

– Ensamstående föräldrar kan inte leva på det. Samtidigt kan vi se att allt fler dagar tas ut på den här nivån, säger hon.

– De får inte samma chanser i livet som andra barn.

Karin Fagerholm berättar att barn som lever i social utsatthet generellt sett har mycket lägre betyg och att många går ut högstadiet utan fullständiga betyg. Alla börjar inte ens gymnasiet och i framtiden kan de därför ha svårare att få jobb.

– De löper stor risk att ärva fattigdomen, säger Karin Fagerholm.

De drabbas även oftare av diskriminering, sämre hälsa, mobbning och våld i hemmet. Barnen befinner sig ofta i en form av socialt utanförskap.

Daniel Lind anser att det krävs mer resurser och ett aktivt arbete inriktat på att uppnå mindre sociala klyftor.

– Möjligheterna i livet ska vara oberoende av föräldrarnas klass, utbildning och inkomst. Det är själva grunden för ett frihetligt liberalt samhälle.

Han säger att vi lever i föreställningen om att den socialistiska idén om rättvisa och lika utfall krockar med den liberala idén om likhet i möjlighet. Den motsättningen finns inte, enligt honom. I länder med små inkomstskillnader är den sociala rörligheten högre. Likhet i utfall leder till likhet i möjligheter. Rörligheten i nord är lägst i anglosaxiska länder som USA och Storbritannien samt i länderna kring Medelhavet.

– Den amerikanska drömmen är alltså en myt.