Utan tvekan har hennes persona stjärnglans, men det har sina sidor att lägga ribban så högt. De nyare låtarna har ibland hottats upp i överkant och blivit märkligt technostompiga. Avslutande Buffalo stance är inte den bästa versionen av låten, men den tar sig, och man önskar att omständigheterna, det vill säga material, arrangemang och band, ska bli optimala nu när Cherry har tagit tag i karriären igen. 

Förväntningarna var tillika högt ställda på kvällens andra akt, ESG, och New York-systrarnas stilbildande minimalistiska disco sitter för det mesta som en smäck. Ibland upplever jag att intensiteten avtar när det svajar lite i tempo i The Beat, eller i instrumentala U.F.O. 

Musik med få beståndsdelar kräver mycket från både scen och publik. Med ett legendariskt band av den här kalibern kan det inte bli annat än fantastiskt, även om jag lämnar lokalen med känslan av att det skulle kunnat vara ännu bättre.