Hårda straff för upploppen i England
Brittiska domstolar ger ovanligt hårda straff till personer som deltog i upploppen för en knapp månad sedan. Fängelsestraff utdelas dubbelt så ofta som vanligt och i vissa fall är strafflängden tre gånger längre.
Det brittiska rättsväsendet jobbar på högvarv med att ställa de 2 000 personer som greps under kravallerna för en månad sedan inför rätta. Vanligtvis hamnar kravall- och stöldanklagade i den så kallade magistrates court, som har mandat att utdela straff på upp till sex månaders fängelse och 5 000 pund i böter. Men många av de misstänkta ställs nu istället inför crown court, som behandlar grövre brott och kan utdela längre straff.
Tidningen The Guardian har tidigare analyserat straffen i magistrates court, där strafflängden för stöld och plundring har varit i snitt 25 procent längre än vanligt. Straffen för störande av den allmänna ordningen är 33 procent längre och de som dömts för våld mot tjänsteman har fått 40 procent längre fängelsestraff än vanligt.
På måndagen släppte The Guardian en databas med namnen på 1 100 av de 1 500 personer som hittills åtalats för brott i samband med upploppen. Nu har man även analyserat domarna i crown court och enligt tidningens beräkningar har fängelsestraff utdelats i mer än 90 procent av fallen, jämnfört med 46 procent i vanliga fall. Straffet för plundring och stöld snittar på 13,6 månader i fängelse jämnfört med 4,1 månader för samma brott ett år tidigare.
Längst straff har utdelats till två ungdomar i Chester som fick fyra års fängelse vardera för att ha skapat Facebookgrupper som uppmanat till upplopp. Den yngste som hittills har fällts är en 11-åring i Romford, som i onsdags dömdes till 18 månaders övervakning för att ha stulit en papperskorg ur ett sönderslaget skyltfönster.
Tillsammans med London school of economics har The Guardian inlett en omfattande undersökning av upploppens orsaker och konsekvenser. Fallen i databasen ska analyseras och hundratals personer som deltog i upploppen i London, Manchester, Birmingham, Liverpool och Gloucester ska intervjuas. Forskare ska även intervjua boende i de drabbade områdena, samt poliser och advokater. Dessutom ska man analysera fler än 2,5 miljoner upploppsrelaterade Twitter-meddelanden.
Undersökningen baseras på en banbrytande modell som togs fram efter de stora kravallerna i Detroit i USA år 1967, då 43 personer dödades, 467 personer skadades, fler än 7 200 personer greps och 2 000 byggnader förstördes på endast fem dagar. Professorn som ledde den undersökningen handleder nu de brittiska forskarna.
