Jag läser flera dagstidningars ledare på nätet varje dag. Och kommentarerna till dessa ledare. I Dala-Demokraten och Aftonbladet en flod av muslimhatande kommentarer så fort ledartexten på något sätt rört sig om våra invandrare. Där den mildaste bedömningen av muslimer skrivs så här: skäggiga stenåldersmän. Andra omdömen är mycket, mycket värre. Merparten av kommentarerna visar ett bottenlöst hat mot muslimer. Och mot socialdemokrater. Inläggen är tydligen på något sätt orkestrerade centralt. Spontant kan knappast en sådan mängd rasism dyka upp.

I min radhuslänga bor två invandrarfamiljer. Öppna, duktiga och trevliga människor som det är fint att ha som grannar. På mitt gamla jobb träffade jag dagligen mängder av invandrare som låntagare/kunder. Kunder jag alltid trivdes bra med. Människor med mycket värme och humor. Några skäggiga stenåldersmän såg jag aldrig till. Jag frågar mig var i rasisternas fantasier de håller hus.

På semesterresor till Indien, Tunisien och Marocko har jag besökt en muslimsk värld och kultur som fascinerat mig. Shah Jehans Taj Mahal ett under av arkitektonisk skönhet. Försökte där tänka bort mängden av andra turister och för mig själv ta in detta underverk i vit marmor. Högt uppe i bergen i Marocko, solnedgång och skymningen kryper upp ur dalarna. Jag väljer ut halvädelstenar (billiga) en trevlig försäljare bjuder ut. Böneutroparen hörs från byn och bergen så blå nu mot kvällen. En kort rast på en turistresa men med en stämning jag sedan alltid minns. Så guldsmedsaffärerna i souken i Tunis. Så många på en plats. Som för mina ögon skapat en glimrande grotta av guld och guldsmycken. Som en orientalisk saga.

Detta är den vackra sidan av muslimska länder. Sedan är jag väl medveten om Marockos skrämmande arbetslöshetssiffror och misären i Indien. Och att muslimerna utgör en liten andel av Indiens befolkning. Att mogulkejsarnas era ligger långt tillbaka i historien.

Hatet mot muslimer, som odlas i kommentarsfälten och mer inlindat i dagstidningarnas ”finare” texter, manifesterade sig i den fruktansvärda norska tragedin. Ali Esbati intervjuades i Dagens nyheter om morden på de norska ungdomarna. (Han befann ju sig på ön när attacken skedde.) Han säger i intervjun: ”Detta är ett politiskt attentat som måste förstås i en politisk kontext”. Det mest klara och sanna som hittills sagts i diskussionen kring attentaten. Esbati är en skarp politisk analytiker och tar ställning.

Hur muslimhatet arbetats upp kan vi alla se. Alla filmer, tv-serier, dataspel med ondskefulla ”muslimska terrorister” vi matats med. Dagstidningarnas vinkling om den ”hotfulla islamska terrorismen”. Propaganda som fungerat bredare och längre än Sverigedemokraternas mer grova. Propaganda som många av mina vänner och bekanta tagit till sig som sanningar. Så får jag försöka försvara muslimerna med: ser ni inte att detta är samma propaganda som nazisterna på trettiotalet använde mot judarna? Skall vi än en gång låta oss luras? De lyssnar sällan. Propagandan har tagit ett för starkt grepp.

Vad är etablissemangets egentliga syfte med muslimhatet? För USA:s del är det den ultimata ursäkten för anfallen mot Irak, Afghanistan och nu Libyen. För Sveriges del (och i hela Europa) att avleda vår uppmärksamhet från de sociala nedskärningarna och rikta kritiken mot invandrarna i stället för mot etablissemanget. ”Muslimerna har tagit våra jobb och belastar välfärdssystemen”, säger de rasistiska partierna öppet och etablissemanget säger egentligen inte emot. Vi blir lärda att avsky en viss grupp människor och som följd händer Utöya. Så visst var morden politiska. Om än utförda av en galning.

Dock hade muslimhatet inte kunnat få fäste om vi behållit välfärdssamhället och hållit arbetslösheten på lägsta nivå. Människor som är ekonomiskt trygga har ingen anledning att hata invandrare som får jobb här och bidrar till landets ekonomiska utveckling.

Efter alla vackra tal och blomsterhav kring tragedin och morden borde politikerna nu börja arbeta på att ta tillbaka folkhemmet. I modern tappning, där alla hör hemma, även invandrarna. Så enkelt är det. Och så omöjligt, för detta tillåter aldrig ”marknaden”. Som ytterst vill ha arbetslösheten, sänkta löner och motsättningar mellan invandrare och ”oss andra”. Motsättningarna tjänar marknaden bäst. Marknadens framtida mörka samhälle skrämmer mig.