Brev till inledarsidan: "Jordens sista fria kulturer"
I FT 28/6-11 skriver Nette Enström, apropå okontaktade ursprungsbefolkningar och exploateringen av Amazonas regnskog, att ”jordens sista fria kulturer riskerar utrotas på grund av ohämmad rovdrift”. Det är sant att både kulturer och levande varelser håller på att utrotas, men vad jag tänkte diskutera nu är en filosofisk fråga: Vad menar Nette med att dessa kulturer är de sista som är ”fria”? Fria på vilket sätt?
Är de fria från elektricitet och tv, pengahets och stress? Fria från en regerings överhöghet, från nationalitet? Fria från att ha blivit koloniserade av ”civilisationen”? Men vad är civilisation?
För de är naturligtvis ofta fria från elektricitet med allt vad det innebär, och jag är säker på att de är mindre stressade än du och jag. De är på sätt och vis fria från regering och nationalitet. Men ”civilisationen”? Ordet betyder samhälle. Ett samhälle är ett begrepp som betyder att vi lever och gör saker tillsammans, där ingen individ i samhället ensam kan klara av det som samhället klarar. Ursprungsfolken i Amazonas regnskog, och alla naturfolk, lever i högsta grad i samhällen. Samhällen där uteslutning förmodligen betyder döden.
Man ska inte begå misstaget att tro att individen i ett naturfolk är friare än individen i ett samhälle som Sverige, eller för den skull Brunei. Ett naturfolks lagar och regler är oftast många och tvingande, som en direkt följd av att livet på naturens vilkor är hårt, och marginalen för misslyckanden snäv. Livet följer en sträng ritual från en årstid till nästa, från vagga till grav. Ritualen är strikt könsuppdelad, där män och kvinnor har helt olika sysslor, helt olika liv, utan möjlighet att välja vilket.
I ett isolerat folk härskar – enligt vittnesmål från dem som tagit sig därifrån – ofta inskränkthet, som en direkt följd av avsaknad av utbildning, främlingar och nya intryck. Vi kan väl alla vittna om hur våra perspektiv vidgats och nyanserats genom åren, till följd av saker vi fått reda på och människor vi mött i livet? Romaner vi läst, filmer vi sett... Hur skulle våra åsikter och tankar se ut om vi aldrig gjort dessa lärdomar och erfarenheter?...
Vill naturfolken fortsätta att leva som de gör, och som de gjort i tusentals år? Ja, naturligtvis vill de flesta det, om du skulle fråga dem. De flesta människor vill ju leva där vi känner att vi har kontroll, där vi kan våra plikter och nöjen och vet hur man gör. De vill inte mer än någon annan bli rotlösa främlingar i en helt annan värld, där de för alltid kommer att vara lite mer bortkomna än de andra. Förmodligen har de också hört om ”utvecklingens” baksida, om gifterna och stressen, våldet och depressionerna. Inte heller vet man om att en könsroll eller en heteronorm kan vara tvingande och förtryckande, om man aldrig funderat på att det skulle kunna vara annorlunda. Det gäller där som här.
Har de rätt att fortsätta leva som de gör? Javisst! Det är inte upp till någon annan att komma och tala om för dem vad de vill eller skulle må bra av. Hur det ska gå till när intressen är i konflikt, helt enkelt hur man ska få den starke att avstå från att roffa åt sig, det är en annan fråga, och en mycket, mycket viktig fråga. Men tills vidare bör ”Fria Tidningen” låta bli att svänga sig med ordet ”fria” på ett ospecifikt och tvivelaktigt sätt, tycker jag.
Karolina Hagegård • Civilingenjör och volontärarbetare i Kenya
Svar från Nette Enström:
Karolinas Hagegårds kritik inleds med ett semantiskt missförstånd. Jag utgår från en klassisk distinktion mellan samhälle och civilisation. En nomadisk jägar- och samlarkultur är ett samhälle men inte en civilisation, eftersom det per definition innebär territoriella anspråk och domesticering (systematiskt tämjande/behärskande av omgivningen).
Ursprungskulturer kan såklart vara lika civiliserade/domesticerande, etno- och antropocentriska, som vår kultur. Men just jägar- och samlarnomader (med minimal arbetsdelning) är anmärkningsvärt jämlika. Det är frihetligt intressant.
Karolina Hagegård kritiserar utan att ha grepp om grundläggande definitioner och reproducerar även en modern generaliserande myt om den ociviliserade tillvaron som hård och orättvis. Kanske gör hon det på grund av utvecklingsideologiska skäl eller brist på kunskap?
Slutligen: med ”fria kulturer” menar jag här de autonoma samhällen som lyckats undkomma civilisationernas försök att domesticera dem.
