Nette Enström, inledarskribent.

Inledare


Nette Enström
Fria Tidningen

Låt gräset växa!

Tänk om det skulle odlas grönsaker, bärbuskar och fruktträd istället för gräsmattor. I trädgårdar, parker och på golfbanor. På förskolor, skolor och arbetsplatser. Varför nöja sig med tillrättalagda parker när man skulle kunna bo i en skogsträdgård?

Jag ligger på en offentlig gräsmatta och läser om upproret Food not Lawns och gerillaodlarna i USA. Plötsligt framstår omgivningen inte lika vacker. Insikten om att gräset visst kan vara grönare på andra sidan ruskar om mig.

Vem tjänar på status quo?

Det är sommar och alla gräsmattor gapar mot himlen i osläckbar törst. Överallt gräsmattor som kräver vatten och energi. Överallt sterila ytor vars underhåll förorenar och tar mer än de ger, ekologiskt och ekonomiskt.

Gräsmattans kvarleva i energikrissamhället är symptomatiskt med dess ursprung i franskt 1700-tal, där aristokrater planterade gräs som statussymbol. Bara förmögna kunde slösa mark på annat än försörjning. Det var lika ohållbart då som nu.

Medan de rika planterade gräs för fasaderna svalt de fattiga på grund av jordbrist. De regerande hade egendomsfört (läs stulit) den allmänna jorden och skogarna. Sådan var upprinnelsen till franska revolutionen 1789 och det är bakgrunden till dagens konflikter. Fortfarande står kampen mellan klassamhällets avgrund och det goda livet i en jämlik och hållbar tillvaro.

Som historiskt samhällsfenomen symboliserar gräsmattan social ojämlikhet och ekologiskt vanvett. I vårt samhälles annalkande energi- och matkristider är den en omställningens antites, en ohållbar kvarleva från ett hierarkiskt feodalsamhälle.

Men spöken kan vara svåra att döda, särskilt innan man kan se dem.

Underhållet av gräsmattor kräver mer energi än kemiska monokulturer räknat på yta. I USA uppskattas gräsmattor som den största jordbrukssektorn och en av de större nationella miljöbovarna.

Samtidigt finns det en enorm agro- och bioteknologisk industri som tjänar storkovan på drömmen den perfekta gräsmattan: den som är mossfri och steril för allt liv utöver det framlaborerade gräset. Agrokemiska företag som Monsanto producerar konstgödsel med dödliga kemikalier (se glyfosat med flera oljeprodukter), som rinner ut i grundvattnet och dunstar till atmosfären. Gräsmattan är inte bara slöseri med plats utan även ekologisk förödande.

Har vi råd att ignorera historien och framtiden? Vill vi upprätthålla status quo?

Vi kan låta gräset växa fritt istället för att tukta. Vi kan plantera varierat och odla ekologiskt. Odla där vi är, för att komma det goda livet lite närmre.

Food not Lawns - mat inte gräsmattor!

Fakta: 

Nette drömmer om livet i skogsträdgården, där människor har verklighetsbaserade relationer till varandra, plats och omgivning

ANNONSER

© 2025 Fria.Nu