SUF-kunskapscentrum, Samverkan – Utveckling – Föräldraskap, jobbar sedan drygt tio år med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan.

– Bara i länet har vår kartläggning visat att det finns 1 092 barn som har föräldrar med så stora svårigheter att de behöver stöd. En siffra som visat sig stämma ganska bra även för resten av landet, säger Sven-Erik Pistol, projektchef på SUF-Kunskapscentrum.

Centrumet bedrivs i projektform med regionförbundet i Uppsala län som huvudman och med finansiering från Allmänna arvsfonden samt länets kommuner och landsting. Målet är att verksamheten efter projekttidens slut 2012 ska permanentas i ett nationellt kunskapscentrum i Uppsala. Detta för att på nationell nivå kunna bemöta det stödbehov som dessa familjer behöver. Fram till dess att det blir verklighet hålls en årlig konferens vid sidan av de många föreläsningar projektdeltagarna håller runt om i Sverige. Konferensfokuset ligger ständigt på professionellas roll i frågor som rör föräldraskap och föräldraförmåga medan årets tema har kallats ”Särskild – Särskiljd”.

– Vi hoppas få till en permanent lösning inom projekttiden men vi kommer kanske att behöva ett extra år. Sverige har inte legat speciellt långt fram på det här området, målgruppen är eftersatt. Ofta har man helt enkelt inte förstått att det är ett funktionshinder det handlar om, fortsätter Sven-Erik Pistol.

Under de senaste tio åren har liknande samverkansgrupper som den som i dag finns i Uppsala upprättats spridda över hela landet. Sven-Erik Pistol menar att det i dagsläget rör sig om 50 till 60 stycken där ett kluster av personer från mödravården, socialtjänsten, psykiatrin, habiliteringen samt skolpedagoger – både från särskolan, förskolan och skolan – jobbar tillsammans.

– Målet är att alla kommuner ska komma igång med det här arbetet. Tidig upptäckt är angeläget för att barn och föräldrar ska få så bra stöd som möjligt.

Från svenskt håll har man bland annat vänt sig till Australien för att inhämta nya metoder och material. Och olika forskningsprojekt har genomförts, där Sverige utgjort en samarbetspartner. Man har tittat på hur målgruppsmödrar beskriver sina barns behov, sitt eget föräldraskap och hur de uppfattar den hjälp och information de får av professionella. Resultaten pekar bland annat på att ”expertinformationen” måste anpassas till de intellektuellt funktionsnedsatta med större framgång då de helt enkelt inte förstår den.

I dag finns exempelvis informationsfoldrar på lättläst svenska, anpassad information och ett dataspel på landstingets hemsida där man virtuellt kan träna på att vara förälder. Även två simulatordockor har tagits fram i samma syfte.

Konferensen, som hölls i går under denna tidnings pressläggning, samlade drygt 200 personer på Uppsala konsert och kongress.