På liggunderlag och mattor i två tält på Gustav Adolfs torg ligger de hungerstrejkande och varannan dag ansluter sig två nya. Även de som inte själva deltar än är på plats och hur många som i slutändan kommer att strejka vet ingen än.

Sedan två månader tillbaka har de 60 deltagarna i aktionen Misstro oss inte! genomfört en manifestation i Smyrnakyrkan som en protest mot Migrationsverkets behandling av dem, utan att vinna gehör. Med hungerstrejken och flytten till Gustav Adolfs torg hoppas de kunna väcka mer uppmärksamhet och få Migrationsverket att agera.

– De måste ta vår situation på allvar, säger Reza Yekehzare, som deltar i manifestationen.

Han berättar att en hungerstrejk på Gustav Adolfs torg var ett naturligt nästa steg, med större chans att få uppmärksamhet. De har tillstånd att vara där i en månad, men Reza Yekehzare berättar att de är beredda att fortsätta längre än så. Målet är att de 60 deltagarna ska få permanent uppehållstillstånd i Sverige.

– Åker vi till Iran sätts vi i fängelse, där får man inte kritisera regimen, och vi kan både torteras och dödas. Men det förstår inte Migrationsverket.

Han anser att många människors liv avgörs på ett godtyckligt sätt av handläggarna på Migrationsverket som ofta inte verkar ha några egentliga riktlinjer. Två personer med likartade situationer kan få helt olika beslut.

– Det är dags att Migrationsverket tar oss på allvar, innan det är för sent. Även om vi befinner oss i en utsatt situation och mår dåligt både fysiskt och psykiskt kan vi fortfarande etablera oss här, med jobb med utbildning. 

För Aida Najafi var det självklart att delta i hungerstrejken, trots både fysisk och psykisk påfrestning. 

– Vad ska man göra? säger hon. Jag har varit här i sex år och vet ändå inte om jag får vara kvar här. Jag gick en utbildning i Iran innan jag var tvungen att fly, men här får jag inte studera. Jag är 28 år, det är mina bästa år och jag vill använda min tid på ett bra sätt. 

Hon säger sig vara villig att hungerstrejka i princip hur länge som helst. 

– Jag slutar inte förrän alla 60 här har uppehållstillstånd.