Människor som lever i fattigdom saknar ofta tillgång till information som skulle kunna förbättra deras levnadsvillkor, hälsa och ekonomi avsevärt. Många lever i miljöer där man saknar tillgång till datorer och internet, men däremot får en allt större andel av världens fattiga successivt tillgång till mobiltelefoni. Under det examensarbete jag utförde i Kenya våren 2006 visade vi att det är möjligt att sprida information med hjälp av en automatisk telefonitjänst som jag utvecklade utifrån fri programvara. Att använda röstbaserade system är särskilt bra för personer som inte kan läsa och skriva eller som är synskadade.

The local language speech technology initiative (LLSTI), projektet som jag jobbade för, har använt talsyntesen Festival, som är fri programvara, för att utveckla nya talsynteser för lokala språk som hindi, zulu och swahili. Detta var språk som de kommersiella aktörerna inom språkteknologi inte sett som tillräckligt lönsamma att satsa på. Talsynteser är också ofta rätt dyra system så möjligheten att använda fri programvara som är gratis för detta ändamål är verkligen bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Alla IT-projekt med mål att minska fattigdom måste vara ekonomiskt hållbara, skalbara, självbärande och praktiskt genomförbara för att lyckas.

Under min tid i Kenya initierade jag ett samarbete med the National agriculture and livestock extension program (NALEP), som då erbjöd rådgivningstjänster till cirka tio procent av Kenyas bönder och som skulle vilja nå ännu fler. Med hjälp av talsynteser på engelska och swahili, och med telefoniservern GNU Bayonne, som är fri programvara, utvecklade jag en informationstjänst om bananodling. Pilotstudien blev så pass lyckad att man valde att vidareutveckla systemet efter att mitt examensarbete avslutats och utöka med information om andra grödor och om boskapsskötsel. Namnet på tjänsten är National agriculture information service (NAFIS) och det förvaltas i dag av NALEP, men nyligen skrev man även ett avtal med Kenya national library service (KNLS) om att sprida systemet via de kenyanska biblioteken. Under pilotstudien användes vid sidan av talsyntesen på swahili en talsyntes med brittisk engelska. I dagens system används istället en nyutvecklad talsyntes för engelska med kenyansk accent, som i tester uppfattades som mycket tydligare av de kenyanska bönder som kan engelska.

Detta är bara ett av många exempel på hur fri programvara kan användas för att bekämpa fattigdom, kunskapsutjämna och utbilda, men förhoppningen är förstås att vi kommer se ännu fler i framtiden. Inom områden som inte är tillräckligt lönsamma för kommersiella aktörer finns det definitivt ett stort utrymme för både befintlig fri och öppen programvara, och behov av utveckling av nya tjänster.