Fördjupning


Pernilla Näsfors
Fria Tidningen

Fri information till Kenyanska bönder

Fri teknologi är inte bara en bra förutsättning för demokratisk utveckling. Ibland kan det vara själva förutsättningen för att skapa utveckling över huvud taget eftersom vissa områden inte är intressanta för kommersiella aktörer. Små språkområden med begränsade resurser är ett sådant fält.

Människor som lever i fattigdom saknar ofta tillgång till information som skulle kunna förbättra deras levnadsvillkor, hälsa och ekonomi avsevärt. Många lever i miljöer där man saknar tillgång till datorer och internet, men däremot får en allt större andel av världens fattiga successivt tillgång till mobiltelefoni. Under det examensarbete jag utförde i Kenya våren 2006 visade vi att det är möjligt att sprida information med hjälp av en automatisk telefonitjänst som jag utvecklade utifrån fri programvara. Att använda röstbaserade system är särskilt bra för personer som inte kan läsa och skriva eller som är synskadade.

The local language speech technology initiative (LLSTI), projektet som jag jobbade för, har använt talsyntesen Festival, som är fri programvara, för att utveckla nya talsynteser för lokala språk som hindi, zulu och swahili. Detta var språk som de kommersiella aktörerna inom språkteknologi inte sett som tillräckligt lönsamma att satsa på. Talsynteser är också ofta rätt dyra system så möjligheten att använda fri programvara som är gratis för detta ändamål är verkligen bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Alla IT-projekt med mål att minska fattigdom måste vara ekonomiskt hållbara, skalbara, självbärande och praktiskt genomförbara för att lyckas.

Under min tid i Kenya initierade jag ett samarbete med the National agriculture and livestock extension program (NALEP), som då erbjöd rådgivningstjänster till cirka tio procent av Kenyas bönder och som skulle vilja nå ännu fler. Med hjälp av talsynteser på engelska och swahili, och med telefoniservern GNU Bayonne, som är fri programvara, utvecklade jag en informationstjänst om bananodling. Pilotstudien blev så pass lyckad att man valde att vidareutveckla systemet efter att mitt examensarbete avslutats och utöka med information om andra grödor och om boskapsskötsel. Namnet på tjänsten är National agriculture information service (NAFIS) och det förvaltas i dag av NALEP, men nyligen skrev man även ett avtal med Kenya national library service (KNLS) om att sprida systemet via de kenyanska biblioteken. Under pilotstudien användes vid sidan av talsyntesen på swahili en talsyntes med brittisk engelska. I dagens system används istället en nyutvecklad talsyntes för engelska med kenyansk accent, som i tester uppfattades som mycket tydligare av de kenyanska bönder som kan engelska.

Detta är bara ett av många exempel på hur fri programvara kan användas för att bekämpa fattigdom, kunskapsutjämna och utbilda, men förhoppningen är förstås att vi kommer se ännu fler i framtiden. Inom områden som inte är tillräckligt lönsamma för kommersiella aktörer finns det definitivt ett stort utrymme för både befintlig fri och öppen programvara, och behov av utveckling av nya tjänster.

Fakta: 

Pernilla Näsfors är civilingenjör inom IT och språkteknologi och driver sedan hösten 2010 det egna företaget Openhearted. Där arbetar hon som konsult med utveckling, strategier och utbildningar inom webb och sociala medier. Öppenhet är ett av hennes främsta ledord och hon brinner bland annat för hur användningen av fri programvara kan förbättra människors levnadsvillkor och demokratin i världen.

National agriculture information service: http://www.nafis.go.ke

Local language speech technology institute: http://www.llsti.org/

Kenya national library sercive: http://www.knls.ac.ke/

Openhearted <3: http://openhearted.se/

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Konferens som vidgar samtalet

För fyra år sedan, 2007, togs de första stegen mot en alldeles ny tradition. På Göteborgs universitet, i ett rum på knappt tio kvadrat, satt en liten grupp om tre personer som skulle komma att skapa Nordens största konferens kring fri programvara, fri kultur, och ett fritt samhälle.

Fria Tidningen

GNU/Linux

Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu