Fujimori ställde sig på en traktor och lovade att industrialisera det fattiga Peru. Den folkliga anslaget slog väl ut i ett land som var trött på de etablerade partiernas brutna löften. Fujimori fick snabbt smeknamnet ”kinesen”, trots att han är son till japanska invandrare.

Väl vid makten kopierade Fujimori de nyliberala reformer som Vargas Llosa hade utlovat: privatiseringar, bantning av den offentliga sektorn och satsningar på privat företagande. 1992 gjorde Fujimori en statskupp genom att stänga parlamentet, som kontrollerades av oppositionen. Trots den auktoritära stilen åtnjöt han starkt folkligt stöd och kunde ändra grundlagen för att låta sig omväljas två gånger.

Efter flera korruptionsskandaler och med ett socialt uppror i antågande faxade Fujimori in sin avskedsansökan från Japan år 2000. 

Några år senare greps han i Chile och utlämnades till Peru, där han senare dömdes till 25 års fängelse för att ha beordrat massakrer på misstänkta gerillasympatisörer under inbördeskriget (1980–1992) mot den maoistiska rebellgruppen Sendero luminoso. Han är även dömd för mutbrott.

Trots massakrerna och korruptionen beräknas Fujimori fortfarande ha stöd av en dryg femtedel av väljarna. De anser att han räddade landet genom att besegra gerillan och genom att få bukt med den galopperande inflationen i slutet av 1980-talet.