Fria Tidningen

En Anna i tre åldrar

I dag släpps Anna Järvinens nya album Anna Själv Tredje. För sina två föregående skivor har hon hyllats av en enig kritikerkår och blivit sjufaldigt Grammisnominerad. FRIA har pratat med henne om bildens betydelse för musiken.

När Anna Järvinen berättar om den nya skivan skiner solen utanför fönstret. Hon säger att hennes melodivärld har utvecklats och nu är mer sammanhållen.

– Min musik kommer fortfarande ur samma källor och är sprungen ur samma behov. Mitt skapande sker på ren intuition men jag har en större trygghet i hantverket numera. Det finns en samhörighet mellan mina tre album och man kan se dem som syskon.

Titeln Anna Själv Tredje är ett återkommande motiv inom bildkonsten. I Louvren hänger en tavla av Leonardo da Vinci med samma titel.

– Jag läste konstvetenskap i 20-årsåldern och fastnade för begreppet. Banalt nog för att jag själv heter Anna och tyckte väl att motivet handlade om mig. Länge hade jag en annan titel i tankarna men Anna Själv Tredje kom som en ingivelse och helt oväntat. Jag har inte valt titel utifrån en djupare teoretisk grund utan i första hand för att den tilltalar mig på ett känslomässigt plan.

Det bildliga motivet går att se som tre personer från olika generationer, men också som en och samma person representerad i tre åldrar.

– Det är den senare tolkningen som känns relevant för mig; att man går omkring med sina olika åldrar inom sig. Motivet förekommer i kyrkor och jag har under den senaste tiden sökt mig till kyrkorummet för en stund av lugn och eftertanke. När man kommer in i kyrkan möts man ofta av symbolen för treenighet: Fadern, sonen och den helige anden. Det är i grunden exkluderande ord för en flicka. För mig känns det bättre att tänka Modern, dottern och anden. Mot den bakgrunden är titeln Anna Själv Tredje också bra.

Anna Järvinens musik ger rikliga associationer till bilder. Det är lätt att tankarna går till filmmusik och detaljer i musiken – som fågelkvittret i låten Lilla Anna – ger omedelbara bildreferenser.

– När jag skapar musik söker jag först efter harmonier som representerar de känslor som jag bär på. När jag hittar de första harmonierna släpper jag de ursprungliga känslorna. Då övergår jag istället till en bildvärld som harmonierna bär på. För att färdigställa min text och musik utgår jag från den uppkomna bildvärlden.

Den nya plattan innehåller spår av nordiskt ljus och årstider som skiftar. Det är sommarmöten, det skymmer och blir klart, allt med minnen sköljs av regn. Trots närvaro av naturens element utspelar sig Järvinens musik vanligen i staden.

– Jag är rädd för att vistas bland djur och i natur. Istället är jag beroende av att vara i staden. Men jag gör försök att bryta det där. För ett år sedan anmälde jag mig till ridlektioner och satte mig upp på en häst för första gången i mitt liv. Nio månader senare hade jag blivit ganska duktig.

Anna Själv Tredje är producerad av Mattias Glavå, som även fanns med på debuten Jag fick feeling.

– Han har betytt mycket för mig. När vi lärde känna varandra för tio år sedan var jag väldigt blyg men jag älskade att sjunga. Att han så självklart trodde på de låtar jag hade skrivit till första skivan var avgörande. Hade Mattias inte trott på mig så hade inget av det här hänt. Så är det!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Världen i en vattendroppe

Herman har vuxit, går numera på lågstadiet och börjar sakta lära sig skolgårdens sociala spel och koder. Han är en Tänkande August som funderar på livets gång och ibland oroar sig för det som känns svårt. Samtidigt har han förmågan att hitta en trygg punkt som gör tillvaron skönare. Det är enkelt att identifiera sig med unge Herman och enkelt att tycka om Stian Holes böcker.

Fria Tidningen

Vill avgifta kosmetikaindustrin

I ett genomsnittligt svenskt badrum finns det omkring 7 000 kemikalier. Med boken Badskumt vill miljöjournalisten Katarina Johansson göra oss uppmärksamma på gifterna i våra hem.

Fria Tidningen

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu