– Det var sorgligt och motbjudande att se hur oberörda de anklagade var, säger 91-åriga Rosa Roisinblit, vice ordförande för Mormödrarna vid Plaza de Mayo.

Det är tack vare hennes organisation som en rättegång kunde inledas den 28 februari vid en domstol i Buenos Aires. På de åtalades bänk återfinns den åldrade tidigare diktatorn Jorge Rafael Videla, militärjuntans sista ledare Reynaldo Bignone, samt fem högt uppsatta militärer och en civil läkare. Videla avtjänar redan ett livstidsstraff för andra människorättsbrott.

De åtalade anklagas för att ha rövat bort, behållit, gömt undan och bytt ut identiteterna på 34 barn vars föräldrar hölls som politiska fångar under diktaturen. Den inledande fasen av rättegången, som kan komma att pågå i över åtta månader, bevittnades av representanter för människorättsorganisationer och av personer som överlevde juntans “smutsiga krig” mot sina politiska motståndare, samt av deras anhöriga.

Enligt människorättsorganisationer fördes närmare 30 000 personer bort under juntans tid vid makten, mellan 1976 och 1983.

– Vi är övertygade om att bevisen kommer att räcka för att visa att det fanns en systematiskt plan för att stjäla barn, säger Rosa Roisinblit, som är målsägande i åtalet tillsammans med sina två barnbarn.

Mormödrarna vid Plaza de Mayo bildades under militärjuntan i slutet av 1970-talet. Målsättningen var att spåra upp medlemmarnas försvunna barnbarn, som antingen föddes i fångenskap eller kidnappades som spädbarn och sedan blev illegalt bortadopterade till militärer eller civila.

På senare år har även syskon till de försvunna barnen börjat engagera sig i kampen för att spåra upp sina närmaste.

Mormödrarna vid Plaza de Mayo uppskattar att närmare 500 spädbarn rövades bort under diktaturen. Av dessa har sammanlagt 102 återfunnits. De flesta av dem växte upp hos militärer, men en del av barnen uppfostrades även av familjer som tog emot dem i god tro, utan att veta om deras verkliga bakgrund.

När det gäller de 34 barn som omfattas av det åtal som nu har väckts så är en del av barnen fortfarande försvunna, medan en del har återfunnits och har valt att återta sin riktiga identitet.

Vid inledningen av rättegången, som sändes på landets television, hävdade åklagaren Federico Delgado att det under diktaturen fanns hemliga häkten som hade förlossningssalar. Enligt åklagaren gäller åtalet “en av de mörkaste händelserna i Argentinas historia”, kännetecknat av “ett systematiskt statligt våld”.