Pengar och hög utbildning störst effekt på hälsan
Mellan 2000 och 2008 har hälsan förbättrats för de allra flesta i åldrarna 18 till 75 år. Samtidigt ökar hälsoklyftorna till utsatta grupper påtagligt. Det visar en ny rapport som presenterades i slutet av förra veckan.
– De som har arbete upplever att de mår allt bättre, men för grupperna arbetslösa och förtidspensionärer är hälsoläget oförändrat, säger Inna Feldman, statistiker vid landstingets utvecklingsenhet i Uppsala län.
Rapporten Har hälsan blivit mer jämlik? bygger på enkätundersökningen Liv och hälsa, som genomfördes i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län år 2000, 2004 och 2008. Ett slumpmässigt urval av invånarna har där fått skatta sin egen hälsa. Resultaten visar att hälsan generellt har förbättrats för de flesta i befolkningen, men även att ojämlikheter ökat.
– Definitivt. Inte vad gäller kön men mellan grupperna. Utbildningsnivåer, ekonomi och livsföring är centralt. De med högre utbildning gör bättre val och de har ofta en bättre ekonomi.
Inna Feldman berättar också att Uppsala ligger bäst till, här finns också störst andel högutbildade, medan Sörmland med Eskilstuna ligger sämst till, de har tillika minst antal högutbildade. Hur stora är skillnaderna då?
– Bara ett par tre procent, men i folkhälsosammanhang betyder varje procent rätt mycket.
Undersökningen görs i maj vart fjärde år, nästa undersökningsperiod sker 2012.
Är det möjligt att flytta intervallet så att det matchar till exempel valår, eller kan undersökningen flyttas till hösten?
– Det kan man naturligtvis göra, men vi vill att våra siffror ska vara jämförbara. Även ett byta av årstid skulle få stor påverkan på undersökningen. Till skillnad från vad man kanske tror menar vi statistiker exempelvis att människor mår bättre på hösten än de gör på våren.
Hur stor påverkan tror du att de ändrade sjukförsäkringsreglerna får i den kommande undersökningen?
– Inte så stor, gruppen tillhör de arbetslösa men de är inte tillräckligt många för att det ska ge utslag.
Vad kan göras för att ändra trenden med ökad ojämlikhet?
– De här grupperna kräver mycket mer vård, vilket personalen måste ta reda på så att de kan ge det omhändertagande som krävs. De behöver ändra livsstil, öka motionen och förbättra sin psykiska hälsa. Vi måste jobba med att främja hälsan, inte bara bota och behandla.
Du menar att jobba förebyggande och långsiktigt, annars blir de kvar i vården?
– Det finns en tydlig koppling mellan självskattad hälsa och vårdkonsumtion. De som har ett dåligt allmänt hälsotillstånd konsumerar två till tre gånger mer vård än befolkningen i övrigt.
Åtta av tio förvärvsarbetande anger i den senaste undersökningen att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd, vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2000. Motsvarande andel hos arbetslösa är sex av tio och hos förtidspensionärer knappt tre av tio.
Riskfaktorer som påverkar hälsan negativt är en upprepad upplevelse av nedlåtande behandling från till exempel arbetsgivare eller myndigheter, att man har ett betungande hemarbete och att man är fysiskt inaktiv. Bland förvärvsarbetande var vantrivsel på jobbet den viktigaste riskfaktorn.
Källa: Har hälsan blivit mer jämlik?
