Under sommar-OS i Los Angeles 1984 kom Rumänien sensationellt tvåa i medaljligan bakom värdnationen USA. Nicolae Ceau?escu hade visat prov på sin oberäknelighet då Rumänien under det kalla kriget gått mot strömmen och skickat landets idrottare till Los Angeles samtidigt som övriga öststatsländerna bojkottade spelen. För Rumäniens del slutade OS-deltagandet med 20 guldmedaljer och stor succé, både sportsligt som politiskt.

Rodderskan Valeria Râcilâ Van Groningen var en av de rumänska idrottarna som stod högst upp på prispallen i Los Angeles för snart 27 år sedan. I dag har hon sedan länge lagt ifrån sig årorna och brinner numera i stället för löpning. Hon är ordförande för Bukarests samlade löparföreningar och en eldsjäl i många projekt i den rumänska huvudstaden med målet att få invånarna att bli mer aktiva och knyta på sig löparskorna.

– När jag ser mig omkring i Rumänien i dag ser jag i hur dåligt skick en stor del av befolkningen är. Men idrott för mig handlar också om att utbilda folk om fördelarna med att röra på sig och äta rätt och det är upp till oss i Rumänien att få igång detta ordentligt nu, säger Râcilâ Van Groningen, som bland annat var med och drog igång Bukarest Maraton 2008.

En alltmer stillasittande befolkning är i dag långt ifrån enbart ett problem för Rumänien. Men skillnaden mellan Rumänien och exempelvis de nordiska ländernas idrottsvanor genom åren kan spåras tillbaka till hur sport kom att användas som ett politiskt redskap under Ceaucescus regim.

– Det var inte som i exempelvis Sverige där folk var ute och sprang i parkerna eller ute och cyklade, utan i i Rumänien handlade idrott om toppen och sedan kom ingenting. Jag valdes ut bland tusentals flickor för att specifikt börja med rodd vid en ung ålder, berättar Râcilâ Van Groningen.

Hon lämnade Rumänien 1986 efter en avslutad roddkarriär och flyttade till Nederländerna med sin make. När hon återvände till Bukarest tre år efter den rumänska revolutionen minns Râcilâ Van Groningen reaktionen i Bukarest då hon begav sig ut på en för henne helt vanlig löprunda.

– Jag kom tillbaka till Rumänien 1992, och när jag gick ut och sprang i parkerna tillsammans med min man tittade folk på oss som om vi var galna.

Gabriela Szabo, en före detta lång- och medeldistanslöpare med OS- och VM-guld på sin imponerande meritlista tog efter sin avslutade karriär sitt ansvar som en förebild för många unga och startade kampanjen ”Sport för livet” 2006. Szabo är i dag också vice ordförande inom det rumänska friidrottsförbundet och berättar om arbetet hon lägger ned för att väcka intresset för idrott hos dagens unga.

– Målgruppen för “Sport för livet” är barn och ungdomar upp till 16 år, eftersom vi i Rumänien behöver en bas att bygga på och våra barn är detta, förklarar hon.

”Sport för livet” växer för varje år och Szabo besöker inte bara skolor där hon föreläser och motionerar med barnen utan arrangerar även stora evenemang där hon tillsammans med många före detta idrottsstjärnor möter mellan 5 000 och 7 000 barn där de kan prova på olika sporter, komma i kontakt med olika idrottsklubbar och träffa sina idoler.

– Budskapet vi har under våra evenemang är väldigt klart och tydligt: Att utöva idrott är viktigt för ditt liv och för att utveckla din kropp och dina tankar. För mig är löpning och friidrott grunden för alla sporter. Därifrån kan du gå vidare till andra sporter som exempelvis gymnastik och fotboll, säger Szabo.

Enligt Gabriela Szabo har de olika kampanjerna för ett hälsosamt leverne i Rumänien börjat få genomslag, och inte bara hos de allra yngsta.

– Det har varit en stor förändring på senare tid och kampanjerna har blivit allt fler. Numera har den rumänska befolkningen börjat bli mycket mer motiverade att göra något åt deras hälsa. Även företag har börjat dra ihop sina anställda för att springa tillsammans och deltaga i lopp, säger hon.

Valeria Râcilâ Van Groningen håller med. Hon berättar hur Bukarest Maraton har växt stadigt sedan det inleddes 2008. I fjol deltog 5000 löpare vara 125 av dessa var från deltagande lag där de anställda från olika företag gått samman. I det stora hela en utveckling som får henne att vara optimistisk för framtiden.

– Vi har mycket smarta barn och ungdomar i Rumänien, och fler liknande projekt kommer att ta fart. Men precis som i Sverige måste vi börja från en väldigt tidig ålder med barnen och uppmuntra dem till att utöva idrott. Sedan om man vill gå vidare och satsa på en idrott ska man få lov att göra det, säger Râcilâ Van Groningen.

Men trots optimismen återstår många utmaningar för att underlätta befolkningen i den tätbebyggda rumänska huvudstaden med två miljoner invånare att lätt kunna bege sig ut och röra på sig enligt Râcilâ Van Groningen.

– I dag är det mycket folk som är ute och joggar i Rumänien, men det är inte alltid lätt i Bukarest. Det finns parker, med där är det ofta mycket folk och det hårda underlaget är inte det bästa. Cykla kan man inte heller riktigt göra ännu, så vi ska börja jobba på att förbättra det nu, säger hon.