På Sri Lanka har 390 000 människor fördrivits från sina hem och i Australien har fyra delstater delvis stått under vatten i det som beräknas bli landets dyraste naturkatastrof någonsin. I Brasilien har mer än 600 personer omkommit i jordskreden till följd av de kraftiga skyfallen medan 1,6 miljoner människor har påverkas av de häftiga regnen i Filipinerna som fortsatte att falla under måndagen. Även Sydafrika, Moçambique och Namibia är drabbade.

Bakom många av katastroferna ligger väderfenomenet La Niña – spanska för den lilla flickan. La Niña är motsatsen till El Niño och innebär att ytvattnet blir kallare kring Sydamerikas kust och varmare runt Australien. Det betyder ökade regnmängder i de västra delarna av Stilla havet, och torrare väder på Sydamerikas västkust. Enligt FN-organet World Meteorological Organization är det belagt att regnen i Australien, Filippinerna och Afrika kan härledas till La Niña, men när det gäller Brasilien och Sri Lanka finns det fortfarande en del frågetecken även fast fenomenet kan ha spelat in.

Meteorologiprofessorn Michael Tjernström vid Stockholms universitet menar att extremvädret vi ser just nu är en kombination av att La Nina samverkar med andra naturliga variationer, samtidigt som den globala uppvärmningen är en underliggande faktor som bör tas i beaktande.

– Det är svårt att leda i bevis att en enskild händelse skulle bero på den globala uppvärmningen, men samtidigt får man se den större bilden att den här typen av händelser är det vi förväntar oss. Men man får vara försiktig i tolkningarna.

La Niña kommer efter El Niño, och fenomenen brukar förekomma en gång varje två–sju år. Enligt Michael Tjernström går det att förutse fenomenet ganska bra, kanske sex månader i förväg, men vilka andra vädereffekter det sammanfaller med och exakt vilka följder det kan tänkas få är betydligt svårare – där handlar det om veckor upp till kanske en månad.

Den globala uppvärmningen riskerar att gör torra områden torrare och regnigare områden regnigare, och Michael Tjernström tror att vi kommer att få vänja oss vid liknande händelser i framtiden.

– Det är ett av de tydligaste beskeden vi har fått från klimatforskningen att förändringarna kommer att innebära ökade nederbördsmängder i de områden som redan har mycket nederbörd. Jag är inte alls förvånad över att vi ser det nu.

Sven Halldin är professor i hydrologi och forskningsledare för Centrum för Naturkatastrosflära vid Uppsala universitet. Han menar att vi måste skilja på vad som är ett extremt väder och vad som är en katastrof.

– Själva problemet uppstår ju när samhället drabbar samman med naturen.

Han menar att samhället i dag är mer sårbart för extrema förhållanden, och att bättre kommunikationer gör att mindre omfattande katastrofer rapporteras i dag – det behöver inte nödvändigtvis betyda att katastroferna i sig är mer vanligt förekommande. Befolkningsökningen har även gjort att fler människor riskerar att lida av naturliga väderfenomen och geologiska företeelser som jordbävningar och vulkanutbrott. Det kommer alltid att vara marginaliserade människor som drabbas värst.

– Om man tar de nästan bibliska flödena i Australian och Pakistan i höstas är det så att människor i Pakistan är så fattiga att man bygger hus i områden som alltid har varit delvis översvämmade, medan i Australien finns det särskilda hus, Queenslandshusen, som är byggda på pålar för att de inte ska stryka med, säger Sven Halldin.