– Min tanke är att fler kvinnor ska hålla på med musik för att det är kul, inte för att bevisa något. Hälften av det här är jobb och hälften är en kompisgrej, säger musikern Ellinor Skagegård, som jobbar heltid som musikkonsulent på Studieförbundet Bilda.

Arrangemanget ska ses som ytterligare ett led i arbetet mot visionen om fler verksamma kvinnor inom musiken. Ellinor Skagegård leder själv en musikkonstellation med bara män, där hon själv står för sång och musik och har sista ordet. Hon menar att målet inte är fler tjej- eller killband, bara större andel kvinnor.

– Jag vill att alla spelar på samma villkor. Många yngre tjejer spelar men när de blir äldre slutar de. Det krävs självförtroende att hålla på bara för att det är kul.

Alla musiker som spelar på lördag definieras av Ellinor Skagegård som lite äldre, de är från 25 år och uppåt. Några har spelat väldigt länge medan andra sin ålder till trots är rätt nya på scenen.

Till de mer erfarna räknar hon sig själv och bandet 5th Season samt Linda Brandemark and the Red Valley Band. Medan Miranda de Verdier, en singer/songwriter med rötterna i Uppsala, är väl känd men ännu räknar åren. Kvällen inleds med två akustiska set av helt oprövade lokala kort, pop med brittiska influenser: Sadness Theory och Edenroad.

– Idén till det här har funnits länge och blir det bra kommer vi att arrangera något liknande igen. Jag tänker väldigt sällan själv på att jag är tjej i musiksammanhang men tror att bara genom att vara en tjej som håller på kan jag få andra att fortsätta.

Kan du själv som musiker göra något för att påverka könsfördelningen, exempelvis genom att istället välja att samarbeta med kvinnliga musiker?

– Det finns sällan instrumentalister att tillgå, jag själv spelar exempelvis gitarr och piano men varken trummor eller bas. Vi måste självklart jobba för att kvinnor kan välja annat än piano, fiol och blockflöjt som man dessutom ofta bara spelar hemma.

Tror du urvalet av huvudsakligen kvinnor på scenen på lördag påverkar publiken?

– Nej, jag tror publiken blir blandad – både tjejer och killar – jag vet att många är nyfikna på arrangemanget. Musikvärlden är rätt liten i Uppsala och vi känner de flesta musikerna men ville poängtera något med urvalet. Många är medvetna om läget och vill ha till en förändring.

Ellinor Skagegård har även andra visioner, ett samarbetsprojekt med en handfull singer/songwriters som inleds under våren hoppas hon ska resultera i fungerande nätverk.

– Istället för att vara isolerade öar och konkurrenter, kan vi kanske bli kompisar och hjälpa varandra. Det är rätt svårt att ta sig fram och lyckas.

För egen del väntar arbetet med den första musikvideon som görs på singellåten Berlin, resterande låtar till den kommande skivan är redan färdiga om än inte inspelade.

– Jag brukar säga att jag skriver inte dagbok, jag skriver musik. Något jag kommer att fortsätta med resten av mitt liv oavsett vad jag ägnar mig åt. Men det är långt ifrån allt som spelas in. Svårast är urvalet, kill your darlings - som det brukar heta.

Har du några förebilder?

– Jättesvårt att välja bara några, jag gillar mycket. Allt från keltisk folkmusik, musikaler och entertainers till 70-talets folkmusiker. Carol King, Joni Mitchell, Bob Dylan, Steve Wonder och Elton John. Mest blir det nog pojkar på piano och tjejer på gitarr.