Anders Lindahl, professor i klinisk kemi vid Sahlgrenska akademien, var en av seminariets föreläsare. Han menar att fördelarna med stamcellsanvändningen är betydande inom en rad områden, såsom att bota sjukdomar genom odling av ny vävnad och framställning av läkemedel, men även för forskning kring hur sjukdomar uppstår.

– Ett stort problem med kroniska sjukdomar, som exempelvis diabetes och Alzheimers sjukdom, är att det ofta tar lång tid innan symptomen uppkommer. Med hjälp av forskning på stamceller kan vi lära oss mer om sjukdomars mekanismer och därmed upptäcka och påbörja behandlingen tidigare, säger han.

Tidigare fick man utgå från den sjukas egna celler, men med hjälp av stamceller går det att odla fram vävnader som passar många och där risken för bortstötning från mottagarens kropp är minimal.

En ökad användning av stamceller i medicinsk forskning kan även minska antalet djurförsök.

– Tanken är att vi ska kunna ersätta djurförsöken helt och hållet med nya metoder. Djurförsök är inte tillräckligt tillförlitliga eftersom djur har en annan cellsammansättning än människor, berättar Anders Lindahl.

Anledningen till att forskningen har kommit så långt just i Sverige och Göteborg är att sjukvården här har varit tidiga med provrörsbefruktning. Antalet befruktade ägg har varit stort och därmed även forskningsmaterialet. Mycket av forskningen sker inom Sahlgrenska Akademien, men också på läkemedelsföretagen AstraZeneca och Cellartis, ett företag som koncentrerar sig på att hitta diagnoser. Att forskningen sker tillsammans med privata aktörer ser inte Anders Lindahl som ett problem, då han menar att de ekonomiska faktorerna är av underordnad betydelse.

– Alla ansöker om och får statligt stöd till sin forskning på lika villkor, så på det viset drivs det inte i vinstintresse. Men det är klart att AstraZeneca vill hitta bra mediciner som de kan få ut på marknaden.

Stamcellsforskning ses som kontroversiellt av många, men enligt Anders Lindahl är de etiska diskussionerna i det närmaste försvunna i Sverige.

– Här finns överhuvudtaget ingen etisk problematik på det sättet, säger han. Däremot finns det många länder där lagarna inte är lika tillåtande och där är ämnet mer kontroversiellt.

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, säger dock att det är viktigt att föra en etisk diskussion ur en internationell synvinkel även i Sverige.

– Man måste alltid fundera över rättvisefrågorna då det är sannolikt att denna typ av avancerad sjukvård kommer att vara förunnad ett litet fåtal i västvärlden – en bråkdel av jordens befolkning, säger han.