Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt förslag på ny jordbrukspolitik som föreslås träda i kraft 2014. Svenska kyrkan kritiserar att förslaget inte innehåller några analyser av de konsekvenser EU:s gemensamma jordbrukspolitik får för jordbruket i fattiga länder. Den sneda konkurrensen gör exempelvis att mjölkpulver från Arla är billigare än lokal mjölk i vissa länder.

– Vi vill se en övergripande regel om ”do no harm”. EU måste ta ansvar för effekterna av sin politik och utforma mekanismer som förhindrar att europeiska produkter dumpas på fattiga länders marknader, säger Erik Lysén, policychef för Svenska kyrkans internationella arbete.

EU-kommissionen föreslår tre handlingsalternativ som rör direktstödet, marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling. Ändringen av direktstödet till bönderna kan komma att innebära en rättvisare fördelning mellan EU-länderna, men även på nationellt plan då exempelvis en utjämning i Sverige kan ske mellan norr och söder. Ett annat sätt som föreslås är att direktstödet kopplas till en rörlig ersättning som grundar sig på till exempel böndernas miljöarbete. De samlade marknadsåtgärderna föreslås läggas på insatser för att få hela livsmedelskedjan att fungera bättre, det vill säga från producent till konsument, och det tredje handlingsalternativet föreslår att mer medel avsätts till projekt som rör till exempel klimat och biologisk mångfald.

Erik Lysén tycker att inriktningen är rätt vad gäller utjämning av stöd och den tydliga miljökopplingen men tror samtidigt att det behövs radikalare förändringar.

– De förändringar som föreslås kommer inte att förändra EU:s sätt att konkurrera med lokala producenter i fattiga länder med någon som helst automatik. Istället för att driva en extremt radikal linje, med små utsikter att lyckas, vill vi att Sverige verkar för förslag som specifikt syftar till att förhindra negativ påverkan i Syd.

Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket, menar att Svenska kyrkan har både rätt och fel i sitt resonemang.

– Resonemanget bygger rätt mycket på vilka priser som kommer att råda på världsmarknaden. Fortsätter priserna att vara låga får de rätt men blir priserna högre kommer det inte att utgöra ett alternativ. Så mycket kommer inte EU att gå in och subventionera, säger han.

Är det rätt att ha exportsubventioner när lokala marknader slås ut i fattiga länder?

– Det kan man ju diskutera om det är rätt eller fel. Från svensk sida vill vi ju ha bort marknadsreglerande instrument. Men den mening som Sverige företräder, den konstellationen ökar inte, utan snarare minskar den.

Harald Svensson tycker att kyrkan i sammanhanget glömt att lyfta en aspekt, en mekanism som ger fattiga länders jordbruksproducenter fördelar.

– Behovet av handelsutveckling finns ju även i de minst utvecklade länderna. De har en hel del förmåner genom att de inte träffas av samma tullskydd som andra länder, det är riktigt mycket det handlar om. Och de når EU:s marknad mycket enklare än andra.

Kan inte steget vara långt till den Europeiska marknaden för en fattig småbrukare?

– Säkert.