Fria Tidningen

Ökad vapenexport en följd av EU-anpassning

Svenska regler för vapenexport ska anpassas EU:s regelverk. Syftet att förenkla och tillgängliggöra EU:s krigmaterialmarknad för att underlätta svensk export. Svenska Freds - och Skiljedomsföreningen tycker att det är fel att öppna upp marknaden.

Svenska Freds riktar i sitt remissvar skarp kritik mot de anpassningar som föreslås i betänkandet och som bland annat rör genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel inom EU. Föreningen skriver att de tycker att det är fel att öppna upp krigsmaterielmarknaden inom EU och efterfrågar en grundlig utredning som tar ett helhetsperspektiv på svensk vapenexportpolitik.

– De nuvarande svenska riktlinjerna för export är från 90-talet, grunden har inte ändrats sedan dess däremot tillämpas en mycket generösare praxis. Vi borde först ha utrett vilka regler vi vill ha i Sverige innan vi anpassar oss till EU, säger Rolf Lindahl, politisk sekreterare i Svenska Freds.

I vilken utsträckning har Sverige möjlighet att sätta agendan för vapenexport inom EU?

– De står också i de gemensamma tillstånden att man kan bedriva en mer nationellt präglad politik. Där skulle Sverige kunna tillämpa en mer restriktiv exportpolitik. Som grundar sig på större hänsyn till fred och mänskliga rättigheter. Det svenska förslaget lägger sig platt för EU-direktivet.

Lagen om krigsmateriel föreslås anpassas så att hänsyn istället tas till de direktiv som EU antagit och som förenklar handel av krigsmateriel mellan EU-länder.

– Det nuvarande förslaget grundar sig helt på företagens agenda och deras kommersiella intressen. Vilket beror på att den svenska vapenindustrin inte vill ha sämre villkor än övriga. De har lobbat mot regering och riksdag för en liberalisering av svenska exportregler.

I betänkandet föreslås även att företagen som handlar med krigsmaterial framöver ska redovisa vilka exportrestriktioner som gäller vid olika vapenaffärer. Termen krigsmateriel föreslås även fortsättningsvis användas eftersom ett byte till begreppet försvarsmateriel skulle kunna tolkas ”ett försök till avdramatisering".

– Det borde vara en självklarhet med registerföring vid vapenhandel, där köparen meddelas om vad som gäller. Men direktiven borde gälla för all vapenhandel, inte bara den inom EU: Vi håller med utredaren om att namnbyten är ett försök till avdramatisering. Bra att man står fast vid att begreppet kvarstår. Vid IPS har man dock på eget initiativ börjat använda begreppet försvarsmateriel, vilket utgör en del av den praxisutveckling som man bedriver, säger Rold Lindahl.

Redan sommaren 2009 beslutade statsrådet Ewa Björling att ge rådmannen Peter Stafverfeldt uppdraget att utreda vilka författningsändringar och åtgärder som behövs för att Sverige ska uppfylla villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen. Förutom förändringar i lagen och förordningen om krigsmateriel, radar utredaren även upp en hel del andra konsekvenser av anpassningen. Bland annat kommer EU:s gemensamma militära lista att ersätta den svenska krigsmaterielförteckningen vilket antas leda till ökad kontroll av ett större antal produktkategorier. Myndighetsinstruktionen för Inspektionen för strategiska produkter ,IPS, kommer att behöva ses över då lämnande av tekniskt bistånd utomlands blir tillståndspliktig och införlivas i IPS tillsyningsuppdrag. Förslagen till anpassning bör vara genomförda senast den 30 juni 2011. Därefter måste IPS sjösätta nya tillstånds- och certifieringssystemet som ett nästa led i anpassningen så att det kan börja tillämpas den 30 juni 2012.

Hur kan Svenska Freds omsätta sin kritik och åsikter i praktiken?

– Det blir en utmaning, i alla fall under den första mandatperioden. Men vi har jobbat länge på det här. De två senaste regeringarna har misslyckats i frågan. Antingen har de inte haft förmåga eller så har de inte vågat utmana den kraftiga opinionen, säger Rolf Lindahl.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Alby i demokratins vågskål

Fria har pratat med tre forskare om lagändringen som skulle göra det lättare att få till folkomröstningar.

Fria Tidningen

DO avvisar anmälan mot myndighet

Förra veckan DO-anmäldes myndigheten Statens institutionsstyrelse, SiS, för att ha misslyckats med att ta fram en handlingsplan för jämställda löner. DO har nu beslutat att avvisa ärendet. Trots att få myndigheter och företag följer lagen så blir det sällan några påföljder.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu