I fredags avslutades arbetet med Behörighetsutredningens förslag i betänkandet Kompetens och ansvar. Förslaget rymmer utredarnas slutsatser på en rad områden; bland annat om ytterligare yrkesgrupper behöver regleras, hur det kan göras tydligare för allmänheten och vad som räknas till hälso- och sjukvård.

Resultatet av utredningen gör Camilla Damell, förbundsjurist vid Sveriges Psykologförbund, nedslagen. Även fortsättningsvis kommer terapeuter och rådgivare utan legitimation kunna behandla psykiskt sjuka.

– Det är bara somatiska sjukdomar som skickas vidare till Socialstyrelsen. Jag tycker att man avfärdar problemen lite enkelt genom att säga att man inte sköter dem som inte är legitimerade, det blir lite av ett moment 22. De som drabbas har i nuläget i instans att vända sig till och deras ärenden kan inte prövas.

Därmed menar hon att det inte går att ta fram någon statistik som kan utgöra underlag och fungera som stöd för den kritik förbundet fört fram under de senaste 20 åren.

– Jag tror det finns ett stort mörkertal som skadas och att problemet accelererat i och med Internet, där det är lätt för ickelegitimerade att marknadsföra sig. Information och utbildningar som man inte som enskild privatperson kan ta ställning till.

Genom att inga nya yrken föreslås läggas till dagens 21 reglerade legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården - står de även fortsättningsvis utanför lagen.

”Socialstyrelsen bör få i uppdrag att med hjälp av medicinsk och annan expertis se över vilka somatiska sjukdomar som ska vara förbjudna att behandla för annan än hälso- och sjukvårdspersonal liksom möjligheterna att behandla gravida och barn under åtta år.”, skriver utredarrna i sitt förslag.

– Att se över ytterligare sjukdomar kräver bredare medicinska kunskaper och betydligt mer tid än vad vi hade till vårt förfogande. Psykiska sjukdomar ligger inte inom ramen för vår utredning som hade blivit gigantisk om de hade gjort det, säger Mattias Fredricson, huvudsekreterare i Behörighetsutredningen.