Han tillhörde inte de förhandstippade favoriterna, men har å andra sidan funnits med i spekulationerna sedan många år tillbaka. Årets Nobelpristagare i litteratur, den peruanske författaren Mario Vargas Llosa, får priset för sin ”kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”, enligt motiveringen.

– Det här är en samhällsengagerad författare om något. Han anser att författarens uppgift inte är i första hand att bjuda på god underhållning utan han är en som har det nu för tiden lite gammaldags idealet: att författaren ska visa vägen, säga sanningar, ifrågasätta och till och med vara ett moraliskt samvete, och så har han också fungerat under hela sin verksamma tid, säger Akademiens ständige sekreterare Peter Englund till Sveriges radios Kulturnytt.

Som vanligt råder det delade meningar om riktigheten i Svenska akademiens beslut. I det här fallet kan missnöjet delvis spåras till det faktum att Mario Vargas Llosa inte bara är författare utan också politiker.

– I dag är Vargas Llosa en av de främsta förespråkarna för nyliberalismen. På så sätt är han en kontroversiell Nobelpristagare. Till skillnad från tidigare Nobelpristagare från Latinamerika, exempelvis Gabriela Mistral, Pablo Neruda och Gabriel Garcia Marquez, är Vargas Llosa inte folkkär på samma sätt, säger Francisco Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna.

1990 kandiderade Mario Vargas Llosa till presidentposten i Peru för konservativa Fredemo men besegrades av Alberto Fujimori. Som ung tillhörde han vänstern och sympatiserade med den kubanska revolutionen, i dag skriver han liberala krönikor i den spanska dagstidningen El Pais.

Francisco Contreras berättar för FRIA att författaren började ta avstånd från sina vänsteridéer omkring 1970.

– I dag driver han tillsammans med Spaniens José Maria Aznar och andra politiker på högerflanken en kampanj för att få den politiska högern på fötter igen i kontinenten, efter en uppenbar kollaps.

Som författare tycker Francisco Contreras dock att Mario Vargas Llosa är spännande. Han är en av de mest lästa latinamerikanska författarna och är mycket produktiv.

– Hans skildringar av de auktoritära maktstrukturerna i Latinamerika bland annat inom militären är mycket läsvärda. Min personliga favorit är Kriget vid Världens ände, säger han.

Samtidigt påpekar många att Akademien nu verkar beta av författare som kanske borde ha fått litteraturpriset långt tidigare. Francisco Contreras håller med.

– Hans främsta litterära verk är från 70- och 80-talen och skildrar fattigdomen och förtrycket som drabbade kontinenten under diktaturerna. I dag representerar han de reaktionära inom den intellektuella och litterära världen.

En av Vargas Llosas uppmärksammade romaner på senare tid är Bockfesten från år 2000. Den handlar om diktatorn Rafael Trujillo på Dominikanska republiken och kan sägas vara en undersökning av samspelet mellan folk och diktator. Bockfesten har även filmatiserats 2005 i regi av författarens kusin, Luis Llosa och med Isabella Rossellini i huvudrollen som advokaten Urania Cabral.