Riksdagsledamöter har en slags fallskärm som träder i kraft när de slutar sitt arbete i riksdagen. Den så kallade inkomstgarantin kan sträcka sig så långt som till pension för vissa ledamöter, vilket innebär att utbetalningarna görs under femton års tid. Andra, som arbetat färre år, får ersättning mellan ett till fem år. Enligt en granskning som tidningen Riksdag och departement har gjort fick sammanlagt 68 före detta riksdagsledamöter delar av sina inkomster från garantin under september månad. En kristdemokrat och tre socialdemokrater fick mest.

Dolores Andersson, utredare på Statens tjänstepensionsverk, SPV, berättar att samtidigt som långt ifrån alla ansöker om dessa pengar är det en majoritet som nyttjar garantin och då ofta i kombination med andra inkomster.

– Men då görs en avräkning. De slår i taket om de tjänar 58 533 kronor, om de har 80 procent av det nuvarande månadsarvodet på 55 000 kronor. Då får de inga pengar genom garantin. De som inte ansöker om inkomstgaranti har i regel fått ett nytt jobb med ett liknande löneläge, säger hon.

Storleken på beloppet och antalet utbetalningar styrs av ledamotens ålder och antal år som ledamot. Många ledamöter är ofta något äldre när garantin är aktuell. Dock förekommer det relativt ofta att även yngre ledamöter får ett par år av utbetalningar.

– Det är ju tänkt att vara ett skydd, som ett avgångsvederlag för dem. Vanliga anställda har ju en uppsägningstid medan en riksdagsledamot kan få sluta omedelbart, säger Dolores Andersson.

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) och Sören Lekberg (S) är inne på samma linje. De toppar listan över utbetalningar genom inkomstgarantin och får 43 195 kronor respektive 35 803 kronor som nummer ett och nummer tre. Chatrine Pålsson Ahlgren är 63 år och slutade sitt riksdagsuppdrag i oktober förra året medan Sören Lekberg har hunnit bli 64 år och har lyft garantipengar sedan 2002. Båda har arbetat heltid som politiker i närmare 20 år.

Vi frågar hur de tänker generellt kring inkomstgarantin.

– Går man ifrån det här systemet höjs förmodligen arvodena så att man själv kan teckna någon form av pensionsförsäkring. Våra arvoden har hållits nere på grund av den här tryggheten som finns, säger Sören Lekberg.

– Det här är ju en överenskommelse man har haft med samtliga partier. Jag hade ju varit riksdagsledamot ändå, även utan inkomstgarantin. Men det är ju svårt att gå tillbaka till sitt gamla jobb efter många år som ledamot. Det krävs en hel del för att kunna ställa upp som politiker och det är ett stort steg att lämna sitt jobb, säger Chatrine Pålsson Ahlgren.

Pengarna som betalas ut ligger rätt långt från en städlön. Tror du att vanliga medborgare reagerar på detta, att de tycker att det är orättvist?

– Orättvist ja, jag vet inte det. Beslutet om den här garantin har ju tagits i demokratisk ordning. Då skulle man ju reagera på alla avtal som träffas på det här området, säger Sören Lekberg som för närvarande jobbar som kommunalrevisor i Södertälje men som även har suttit som ordförande i styrelsen för riksrevisionen.

Chatrine Pålsson Ahlgren lämnade själv sitt arbete som sjuksköterska 1991. Hon kommer inte som hon säger ”ligga på latsidan” framöver, dock går hon inte tillbaka till sitt gamla yrke utan ägnar sin tid åt en del andra politiska uppdrag. Hon sitter bland annat i Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd, Statens medicinetiska råd och i Polisstyrelsen i Kalmar län.

– Jag skulle vilja att alla som blir riksdagsledamöter vet att det finns en hygglig trygghet. Man kan inte lämna sitt jobb bara för fyra år. Minst ett år av bra lön är en nödvändighet, säger hon.