Miljarder och åter miljarder utlovades av världens rika länder under FN-mötet i New York. Bland annat lyckades generalsekreteraren Ban Ki-Moon utverka ett löfte om 280 miljarder kronor för att minska mödra- och barnadödligheten radikalt fram till 2015. Men det återstår att se hur mycket av dessa miljarder som blir verklighet. I vanliga fall krymper det faktiska utfallet när det blir dags att betala, ofta till hälften av vad som utlovades i högtidstalen på de internationella konferenserna.

– Världens regeringar älskar att komma med allmänna uttalanden om att fattigdom måste utrotas, att hungern måste minskas. Men när det kommer till konkret handling är det sällan som de är beredda att göra någonting, säger James A. Paul. Han är chef för den internationella tankesmedjan Global Policy Forum, GPF, med säte i New York och Wien.

New Yorks septembersol gassar på från en molnfri himmel och in i GPF:s lilla, anspråkslösa kontor vid Första Avenyn och 44:e gatan. På andra sidan gatan står FN-kolossens 39 våningar spöklikt tomma sedan i våras. Då inleddes den stora renoveringen som ska pågå i fem år. I en provisorisk byggnad till vänster pågår ett slags väckelsemöte där 192 regeringar under tre dagar bedyrar från talarstolen sin trohet till MDG, de åtta mål som spikades fast i september 2000 och som ska vara uppfyllda i september 2015.

Det tror James A. Paul inte på. Han tar som exempel det första målet, att halvera den extrema fattigdomen, definierad som en inkomst på 1,25 dollar per dag. Enligt FN kommer man att uppnå målet med råge: 2015 kommer andelen människor under gränsen för extrem fattigdom att vara hälften eller mindre än hälften än den var 1990.

– Problemet är hur man mäter fattigdom. En dollar och tjugofem cents är olika mycket värt i. USA och i t.ex. Ostasien. Här i New York får man inte mer än en kopp kaffe för det.

I USA anses människor som lever på 10-15 dollar om dagen som extremt fattiga. Men enligt den internationella gränsen räknas de inte som fattiga.

– Men låt oss ta hungern, som är lättare att mäta, eftersom den definieras som ”otillräckligt kaloriintag”. Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, har antalet människor som lider av hunger ökat med 800 000 sedan milleniesatsningen inleddes. På sistone har man pratat om en liten minskning, men det var före bränderna i Ryssland och översvämningarna i Pakistan, säger James A. Paul.

– Om man lägger ihop de människor som drabbas av hunger och de som ”bara” är undernärda visar det sig att nästan var tredje människa på jorden, 2 miljarder av totalt 6,5 miljarder, inte får tillräckligt med mat.

James A. Paul medger att fattigdomen har minskat i vissa delar av världen. Enligt FN:s siffror har andelen extremt fattiga minskat markant i Kina och till viss del i Indien, länder som i kraft av sin storlek får stort genomslag i statistiken. Samtidigt har fattigdomen ökat eller stått stilla på annat håll. Gränsen på 1,25 dollar per dag har visat sig vara ett bedrägligt mått, säger James A. Paul.

– Livsmedelspriserna har ökat våldsamt på sistone. Resultatet är att köpkraften har sjunkit och även de som har en bättre inkomst än 1,25 dollar kan köpa mindre mat än förr. Detta beror i sin tur på att en allt större andel av livsmedelsproduktionen går till framställning av drivmedel för den rika världen.

Redan nu erkänner FN att man kommer att misslyckas med två andra viktiga mål: att minska barnadödligheten med två tredjedelar och mödradödligheten med tre fjärdedelar. James A. Paul menar att livsmedelskrisen ligger också bakom dessa misslyckanden.

– Mat innebär hälsa, inte minst barns och mödrars hälsa. Utan tillgång till mat kan man inte förbättra barns och mödrars hälsa något nämnvärt.

– Den globala livsmedelsproduktionen befinner sig en djup kris. Men regeringarna vill inte gripa in, för det finns mäktiga intressen som tjänar på de rådande förhållandena. Bill Gates är den enda representanten för det civila samhället som får tala på Milleniemötet, men hans stiftelse driver tanken på en ny ”grön revolution” med dyra genmanipulerade grödor, massiv användning av konstgödsel och bekämpningsmedel.

Stigande livsmedelspriser leder till ökat värde för jordbruksmarken. Det har lett till att stora koncerner och hedgefonder i New York och London har börjat köpa upp mark runtom i världen, påpekar James A. Paul.

– Det här leder inte till en minskning av fattigdomen. Tvärtom, det leder till en våldsam ökning av fattigdomen. Det leder till hungersnöd, så i en snar framtid kommer vi förmodligen att se miljoner människor dö i svält