SKB lämnade under torsdagen in sitt senaste forsknings- och utvecklingsprogram, som brukar omnämnas fuden, till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, vilket blir den sista i ordningen innan bolagets ansökan för förvaring av det radioaktiva kärnkraftsavfallet går samma väg. Enligt kärntekniklagen måste ett nytt program för framtida kärnavfallsforskning redovisas vart tredje år, vilket efter remisshantering sedan ska godkännas av regeringen.

Därmed anser SKB att all forskning som behöver tas fram för en ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle är genomförd. Vilket miljöorganisationerna inte är nöjda med.

– Jag är mycket bekymrad över situationen. SKB går vidare mot sin ansökan som är baserad på en modell som vi inte vet håller. Det är ju positivt, projektet som görs nu, där man upprepar Gunnar Hultquists försök men samtidigt menar Peter Szakálos att just den korrosionsprocessen inte verkar vara det största problemet för slutförvaret, säger Johan Swahn, kanslichef för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning.

Peter Wikberg, forskningschef vid SKB, känner inte samma oro utan menar att bolaget nu har de kunskaper som krävs.

– Vi har den teknik och den forskning vi känner att vi behöver för att gå vidare med en ansökan som kommer att godkännas på sina tekniska meriter.

SKB meddelade nyligen att tidpunkten för att lämna sin ansökan om ett slutförvar senarelagts, från årsskiftet till den 16 mars nästa år.

– Och det är först då vi får tillgång till allt material som rör ansökan. Men det är mycket som vi inte får se. Vi vill ha alla kort på bordet så att vi kan studera dem - det är lika bra att SKB börjar förbereda sig på det nu.

Att ansökan inkommer senare förklarar Peter Wikberg har att göra med att de missbedömde omfattningen och tidsåtgången för analysen av den långsiktiga säkerheten.

– Vi har finkammat Sverige och länderna runt omkring men det är inte så många som har den kompetens som behövs. Vi har nog de flesta som kan jobba med detta hos oss just nu.

Han understryker också att SKB inte undanhåller någon information över huvud taget men att det ändå finns fog för kritiken. En incident som inträffade i anslutning till tidigare försök som gjordes i Äspölaboratoriet, medförde att bolaget nu skärpt sina rutiner när de lägger ut olika uppdrag. Ett resultat som enligt Peter Wikberg endera kunde avfärdas som mätfel, data de inte förstod eller inte trodde på saknades i den färdiga rapporten.

– Det engelska konsultbolag som kvalitetsgranskade arbetet gick hårt åt oss och kallade det ovetenskapligt. Självklart ska även data som vi själva inte förstår tas med i redovisningen. Framgent kommer vi vara tydligare mot dem som gör uppdrag åt oss och vi kommer att ta in externa granskare som ser över underlagen innan de publiceras.

Peter Wikberg försäkrar även att SKB i framtiden, i betydligt större utsträckning, kommer att göra forskningsmaterial offentligt.