Det säger statsvetaren Jenny Madestam vid Stockholms universitet. Hon är inte förvånad över att Miljöpartiet är otydligt i frågan om samarbete – partiet resonerar mycket strategiskt och samarbetar med dem som ger dem mest inflytande.

Men det finns gränser, menar hon.

Till exempel är det otänkbart att Miljöpartiet skulle samarbeta med Moderaterna på ett nationellt plan. Däremot är både Centern och Folkpartiet reella alternativ eftersom de partierna står nära varandra i frågor om individens friheter och rättigheter. Men när det gäller lokalpolitiken kan det se annorlunda ut, tror hon.

– Där uppstår inte sällan koalitioner som en följd av att partiföreträdare har lättare eller svårare att jobba tillsammans och komma överens, säger hon.

Lokalpolitiskt kan det alltså handla mycket om personkemi, och därför är det svårt att säga något generellt kring eventuella blocköverskridande samarbeten.

Däremot finns alltid en risk för att de väljare som uppskattar att Miljöpartiet tagit ställning för ett rödgrönt alternativ ser det blocköverskridande arbetet som ett tecken på att partiet är opålitligt och inkonsekvent i sin hållning, säger Jenny Madestam.

Niklas Bolin, statsvetare vid Umeå universitet, talar också om Miljöpartiets tendens att vilja hålla sig utanför den traditionella blockpolitiken.

– Sedan Miljöpartiet bildades 1981 har de varit tydliga med att ta avstånd från de etablerade blocken i svensk politik. Partiet menade att höger och vänster delvis var förlegade sätt att se på politik. Sedan början av 90-talet har partiet allt mer tydligt placerats in i vänsterblocket, säger han.

Niklas Bolin tror att detta är ett resultat av att partiet anser sig stå närmast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i de flesta frågor, men också på grund av att omgivningen och de svenska medierna förväntar sig att partier ska inordna sig i ett block.

– Även om partiet sedan 1998 har haft ett formaliserat samarbete med Socialdemokraterna så kan det ibland ges uttryck för andra linjer. Bara förra veckan flaggade Peter Eriksson för en eventuell blocköverskridande regeringsbildning i det fall att Sverigedemokraterna skulle komma in i regeringen, säger han.

Han påpekar också att ursprungligen, under 1980-talet, var Socialdemokraterna MP:s huvudfiende. Miljöpartiet ansåg att Socialdemokraterna var etablissemanget och därmed också ansvarigt för den politik som drevs och som de ansåg var bristfällig framförallt inom miljöområdet.

Niklas Bolin menar att det troligen än i dag finns miljöpartister som ser Socialdemokraterna som fienden.