Den indiske utrikesministern Pranab Mukherjee är nu på besök i Pakistan. Men ledarna i både Pakistan och Indien kommer att tvingas hantera kritik från ultranationalister och måste våga sig på djärva initiativ om de ska lyckas komma någonstans i frågan.
Det var i en intervju i indisk tv som Musharraf i början av december föreslog en lösning på Kashmirkonflikten i fyra punkter.
Den pakistanske presidentens förslag går ut på att lätta upp gränserna i Kashmir så att befolkningen ska kunna resa fritt, att införa autonomi eller 'självstyre' i varje region i delstaten, att gradvis demilitarisera hela Kashmir, samt att länderna tillsammans skapar ett övervakningsorgan som ska granska planens genomförande.

Konflikten om Kashmir och dess främst muslimska befolkning går ända tillbaka till delningen av Indien efter självständigheten 1947. Både Indien och Pakistan gjorde anspråk på Kashmir, med resultatet att delstaten delades genom en militärt hårdbevakad gränskontrollinje.
Indien vill förvandla gränskontrollinjen, som nu funnits på plats i snart 60 år, till en internationell gräns. Men Pakistan har konsekvent motsatt sig detta, och flera krig har utkämpats mellan länderna.
Hittills har inte Indien gett något officiellt svar på Musharrafs förslag men premiärminister Manmohan Singh har sagt att han välkomnar de 'nya idéer och tankar som uttryckts från Pakistan', samt att dessa kan komma bidra till en lösning på en fråga som måste mötas 'med ett öppet och vänligt sinne'.
Vid ett möte i Amritsar den 20 december sa Singh att Indien och Pakistan bör lägga det gamla bakom sig.
- Vi måste tänka på vårt kollektiva öde, där båda grannarna kan arbeta tillsammans för en bättre framtid för sina medborgare.
Under den senaste månaden har Musharraf och andra högt uppsatta pakistanska politiker erbjudit sig att avsäga sig de tidigare anspråken på Kashmir. Detta under förutsättning att frågan kan lösas genom en form av självbestämmande för delstaten.
- Det står klart att båda sidor har antagit en mjukare ton och de har antytt att de är villiga att frångå tidigare ställningstaganden, säger Karamat Ali, grundare av Pakistans Fredskoalition, en paraplyorganisation som bildades i Karachi 1999.

Det mjukare tonläget är resultatet av en flera månader lång diskussioner i kulisserna mellan olika representanter, där man lyckats minska sprickan mellan länderna.
Men Karamat Ali menar att det också finns andra orsaker.
- Det finns en djupare förståelse i båda länderna att det skulle medföra stora kostnader att inte nu ta chansen att normalisera relationerna.
För Musharrafs del handlar det enligt Karamat Ali om att kunna visa upp resultat innan presidentvalet nästa år. En framgång i Kashmirfrågan skulle stärka honom inför det valet.
Samtidigt inser de indiska ledarna att Musharraf kan vara den bäste kandidaten att satsa på om man ska kunna förhandla fram en lösning i Kashmir-frågan.
Just nu är situationen ovanligt fördelaktig. Vapenstilleståndet mellan länderna har hållits i tre års tid, och antalet terrordåd i den indiska delen av Kashmir har varit ovanligt få.
Detta samtidigt som befolkningen i delstaten längtar efter försoning. De största lokala partierna i Kashmir har alla ställt sig bakom Musharrafs förslag.