Göteborgs Fria

Allt färre barn vräks

Mer än 50 procent. Så mycket har antalet vräkta barn i Göteborg minskat det senaste året. Anledningen är en ny samverkansstrategi mellan myndigheter, enligt Socialstyrelsen. Bris ser positivt på utvecklingen, men menar att det fortfarande finns mycket kvar att göra.

År 2007 bestämde regeringen att ta krafttag mot hemlösheten. Bland annat fastslogs målet att inga barn ska vräkas i Sverige. Som ett led i att nå dit har Socialstyrelsen, Kronofogdemyndigheten, Boverket, Kriminalvården och Sveriges Kommuner och Landsting under de senaste tre åren arbetat med en strategi för att minska hemlösheten. Och en rapport från Socialstyrelsens visar att den fungerar.

Kronofogdemyndighetens statistik över Göteborgs Stad visar att 42 barn blev vräkta under 2008. Förra året var siffran nere på 14, en minskning med mer än 50 procent. Även antalet barn i registrerade ansökningar om vräkning minskade, från 101 till 54 barn.

En anledning till de positiva siffrorna är att olika myndigheter samarbetar för att kunna fånga upp personer och familjer i riskzonen, berättar Karin Berglöf Hedar, biträdande processägare på Kronofogdemyndigheten.

– Projektet har bara pågått i två år, men vi kan redan se positiva tendenser, säger hon. Antalet vräkta barn har gått ner till noll i allt fler kommuner bara under den här tiden.

 

Hemlösa barn bor enligt Socialstyrelsen oftast inte på gatan, utan med en eller två föräldrar på någon form av tillfälligt boende. Men att inte ha ett fast hem och stabilitet är påfrestande för barn. Grundläggande i projektet är att alla barn ska ha en fast bostad.

Innan 2008 då projektet inleddes fanns ingen samlad statistik om hur många barn som vräks, något som nu ses som en förutsättning för att nå målet. Projektledare för satsningen är Annika Ramaeus på Socialstyrelsen som i ett pressmeddelande understryker vikten av att föra statistik.

– En förbättring har skett sedan Kronofogdemyndigheten utvecklade sin vräkningsstatistik. Alltfler kommuner arbetar nu vräkningsförebyggande och uppmärksammar noga om barn berörs, säger hon.

 

Karin Berglöf Hedar berättar att arbete över myndighetsgränserna prioriteras i strategin, eftersom det har gett goda resultat. Att samverkan bör ske på ett tidigt plan menar hon är en förutsättning för att strategin ska fungera tillfredsställande.

– Ju tidigare i processen vi kan få med berörda myndigheter, desto bättre resultat blir det.

Nollvisionen när det gäller vräkta barn är ett huvudmål i projektet. Fokus kommer att ligga på förebyggande verksamhet, samtidigt med de akuta insatserna.

 

Barnens rätt i samhället, Bris, ser positivt på de minskade siffrorna, och menar att det är är en bra början att färre barn vräks.

– Men det är långt ifrån målet, säger Rosie Skoog, regionchef på Bris Mitt. Inget barn ska behöva bli vräkt och få ta konsekvensen av den vuxnes handlande.

Hon påpekar att det är viktigt att fortsatta den positiva trenden och beakta barnets bästa vid alla beslut som omfattar barn och ungdomar.

– Vi ser nu att när vi sätter strålkastaren på ett visst problem kan ökad samverkan och medvetenhet leda till att vi minskar problemen för de mest utsatta, det vill säga barnen, säger Rosie Skoog.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Ingenjörer borde använda sin kunskap etiskt"

Från friidrott till ingenjörsstudier och sedan på cykel till Kenya för att bygga avloppsystem som kan generera el. Göteborgaren Dan-Eric Archer, som just nu befinner sig någonstans mellan Sverige och Kenya, ägnade den sista timmen innan resan åt ett  samtal med FRIA.

Göteborgs Fria

Central bazar som integrationsprojekt

Inspirerade av en bazar i Minneapolis ligger Göteborgs Stad nu i startgroparna för ett nytt integrationsprojekt. Tanken är att invandrare ska lära sig att driva ett företag samtidigt som de får stöd från handledare och varandra. Projektet ska resultera i en mångkulturell bazar.

Göteborgs Fria

”Första gången vill man klämma in så mycket symbolik det bara går”

Tatueringar har gått från att vara något som mestadels var förbehållet sjömän, till en egen subkultur och nu till något som pryder, nästan, var mans kropp. I Göteborg har antalet studios exploderat de senaste åren och bland de mer erfarna tatuerarna i stan finns Hasse Kosonen på No Fear Tattoo som har sett en hel del under sina nästan 15 år i yrket.

Göteborgs Fria

© 2025 Fria.Nu