Stockholmspolisen har en speciell grupp som arbetar enbart med hatbrott. Där är också anmälningarna procentuellt störst, visar rapporten Hatbrott 2009 från Brottsförebyggande rådet, Brå. Att de utsatta har en specialiserad enhet inom polisen att vända sig till har enligt Brås utredning stor betydelse för att man ska våga anmäla. Men i Göteborg finns inga planer på en hatbrottsjour.

– Vi har valt att arbeta på ett annat sätt, säger Mats Palmgren, biträdande områdeschef inom Göteborgspolisen.Det sättet innebär en nystartad brottsspaningsenhet inom kriminalpolisen med olika fokusområden, varav ett är hatbrott. 
Tidigare fanns det egentligen ingen som arbetade specifikt med hatbrott, berättar Mats Palmgren. Det som skiljer metoden hos Göteborgspolisen från hatbrottsjouren i Stockholm är att utsatta i Stockholm kan vända sig direkt till jouren, vilket innebär en ökad trygghetskänsla hos den utsatta. I Göteborg görs istället anmälan till polisen på sedvanligt sätt och det är först efter att anmälan registrerats som ett hatbrott som det hamnar hos den speciella gruppen inom kriminalpolisen.

Kaj Heino, ordförande för RFSL i Göteborg, ser ett klart samband mellan bristen på en hatbrottsjour eller liknande och få anmälda brott. Han vill att en speciell enhet eller grupp inrättas som arbetar specifikt med hatbrott inom polisen. Att Göteborgspolisens nya arbetsmetod skulle innebära att fler vågar anmäla är han tveksam till.

– Det kan finnas en rädsla och osäkerhet inför kontakten med polisen. Många kanske tror att de ska bli dåligt bemötta eller att polisen inte bryr sig. En del poliser kanske inte ens vet vad hatbrott är, säger Kaj Heino.

Att ha speciella poliser för den typen av brott ser han som den bästa lösningen. RFSL i Göteborg har haft många diskussioner med polisledningen den senaste tiden och hoppas att deras samarbete kan göra situationen bättre för hbtq-personer som utsatts för hatbrott.

– Det måste finnas någon ansvarig, ett nummer man kan ringa där det finns personal som har specialkompetens. Polisens föresatser om att alla enskilda poliser ska kunna handskas med hatbrott fungerar inte riktigt, alla har inte den kompetensen.

Mats Palmgren, det framgår tydligt i Brås utredning att fler utsatta vågar anmäla om det finns en speciell jour att kontakta, varför inte inrätta en sådan i Göteborg?

– Vi funderar i andra banor, alla poliser kan ta emot en anmälan. Utmaningen ligger i att överhuvudtaget få människor som tillhör grupper som utsätts för hatbrott att anmäla brottet. Det kan i många fall vara svårt och i det perspektivet kanske inte den enda lösningen är att starta en hatbrottsjour. Vi satsar i högre grad på en brottsförebyggande strategi med en rad uppsökande och därmed utåtriktade komponenter. Ett exempel bland flera är att poliser – även på hög nivå – har deltagit i seminarieaktiviteter rörande hbt.