I mitten av juni skrev Uppsala Fria om de svåra arbetsförhållanden som råder på akuten. Det råder brist på läkare och arbetsmiljön är under all kritik. Den platsbrist som råder på akuten har exempelvis medfört att patienterna placeras ut där det är praktiskt möjligt och inte nödvändigtvis på en avdelning där expertkunskaperna finns för att vårda patienten för de skador eller sjukdomar den sökt för. Detta skapar en stress hos akutläkaren vars rond helt plötsligt innebär ett flängande över hela sjukhusområdet och en stress hos befintlig personal och patienten då de specifika vårdkunskaperna saknas på de avdelningar där patienten läggs in. Ytterligare en problematik som rör gruppen mest sjuka äldre är att de ofta lider av flera olika sjukdomar som dessutom gör dem svårdiagnosticerade och redan därför svårplacerade.

De framtida hembesöksteamen är tänkta att bestå av en läkare och en sjuksköterska som vid behov kan göra hembesök för att bedöma om patienten behöver åka till sjukhuset eller om vård kan ges på plats. Det gäller både de äldre som bor på ett vård- och omsorgsboende och dem som bor i sitt ordinära boende. Teamet kommer att tillhöra Akademiska sjukhuset och utgå från geriatriken och samtidigt vara kopplat till primärvårdens hemvårdsenhet för äldre. Utöver teamverksamheten inrättas även en direktvårdsenhet med åtta platser på geriatriken på Akademiska sjukhuset dit äldre kan läggas in utan att behöva slussas via akuten.

– Vi är mycket glada att vi fått möjlighet att utveckla former för läkarkontakt och medicinsk vård för äldre människor som ofta har sammansatta behov, säger Niklas Rommel, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör på landstinget i ett uttalande.

– I dag får de ofta vänta länge på akutmottagningen, vars arbetssätt inte alltid passar äldre människor. Det bästa för sjuka äldre människor är dock att få läkarkontakt och medicinsk vård i sin egen bostad, fortsätter han.

Uppsala Fria vänder sig till en representant för läkarfacket.

Kan dessa team vara en del av lösningen för problemen med överbeläggning och andra brister i arbetsförhållandena och patientsäkerheten på akuten på Akademiska sjukhuset?

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det riktigt, men det är möjligt att det löser delar av de problem som finns. Dessa patienter brukar kallas direktinläggningar, det vill säga de är kända sedan tidigare och går då att bypassa förbi köerna till akuten, bekräftar läkarfackets Jan Thorélius, ordförande i Sjukhusläkarföreningen i Uppsala.

Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun har gemensamt sökt och fått de medel av Sveriges kommuner och landsting liksom av Socialdepartementet som finansierar försöksverksamheten med teamen.

Under sammanlagt tre års tid har de beviljats närmare 13 miljoner kronor. En god investering som kan ge direkta besparingar, både ekonomiska och personella.

– För sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården kommer hembesöksteamet att utgöra ett stort stöd. Känner sig sjuksköterskan osäker i sin egen bedömning finns ofta ingen annan möjlighet än att skicka patienten till akutmottagningen, säger Tommy Winberg, direktör på Uppsala kommuns äldrekontor i ett uttalande.

Jan Thorélius ser mycket positivt på initiativet med teamen. Äldrevården faller normaltinom ramen för kommunernas ansvarmedan akutsjukvården tillhör landstingens.

– De har helt skilda budgetar och har tidigare haft svårt att hittavägar till samarbete, vilket mest handlar om ekonomi. Menpå det här viset har de hittat finansieringen, viljan till samarbete har alltid funnits.

Som Uppsalla Fria rapporterat tidigare öppnas till hösten en ny medicinsk akutvårdsavdelning med totalt 19 vårdplatser på Akademiska sjukhuset. Även detta i syfte att förbättra situationen för personal och patienter.

Samtidigt skapas fler intermediärvårdsplatser och en ny observationsenhet, allt i syfte att avlasta akutmottagningen med målet att patienter maximalt ska behöva vänta fyra timmar på vård. Ett mål som funnits med sedan 2008 men ännu inte harkunnat realiseras. Sjukhuset tillskjuter 8,7 miljoner kronor för omorganisationen som samtidigt är tänkt att infria målet med en nollvision för utlokaliseringen av patienter.

En hel del lösningar har tagits fram till hösten men det är långt tills dess, hur är läget på akuten i dag?

– Vi har inte lyckats lösa alla problem,nej, men vi har lyckats sprida ut en delav dem. Ansvaret för rondningen ligger exempelvis på flera läkare vilket görbelastningen på var och en mindre.Läget är fortfarande ordentligt tufft men vi ser att det finns mål uppsatta med den föreslagna lösningen till hösten. Det är som att ha 100 meter kvar att springa i ett lopp, då tar man i och springer det sista också, säger Urban Säfwenberg, verksamhetschef akutsjukvården på Akademiska sjukhuset.

Den nya akutvårdsavdelningen placeras i vårdpaviljongen. Samtidigt omvandlas den medicinska intagningsavdelningen till observationsenhet med 14 vårdplatser. Och antalet interimärvårdsplatser utökas från två till fem inom akutvårdsavdelningen.

Urban Säfwenberg tror också attsjukvårdsteamenär en bra lösning, speciellt som geriatriker är en bristvara och helt saknas på akuten.

Med tanke på att nästan en fjärdedel av patienterna enligt statistiken tillhör gruppen äldre, borde inte även akuten ha den specialkompetensen hos sig?

– Ja, det skulle vi jättegärna ha. Har du några geriatriker i garderoben, en så där tio till tjugo stycken, får du gärna tipsa oss om dem. Helt ärligt så är de inte så många och när det finns få av något så används de där deras kompetens används på rätt sätt. Vi akutläkare kan klara vården i det akuta skedet medan rehabiliteringen bäst sköts av annan expertis.