– Våra kunder efterfrågar alltmer tågtransporter framför containers på lastbil. I takt med att bränslepriserna stiger kommer vi, förutom malmen från Dannemora, att transportera både biobränsle, pellets och torv på järnvägen, säger Håkan Nilsson, vd för Hargshamns AB.

Hargshamn AB utgör en del i samarbetet som rör Hargshamnsbanan, medan berörda kommuner, Regionförbundet, Dannemora mineral AB, Holmen paper AB och Trafikverket utgör de andra. Utan de externa initiativen och finansieringen hade upprustningen av banan aldrig blivit av. Östhammars kommun går exempelvis in med resurser för att uppföra bullervallar och konkreta trafiksäkerhetsåtgärder längs med sträckningen medan gruvbolaget bygger en bangård och en terminal i anslutning till gruvan.

– Nej, vi har inte sett att det har funnits potential för sträckan tidigare, men vi lyssnar löpande på marknaden – och när den dessutom agerar! Vi har två motsvarande samarbetsavtal för Tunadalshamnen och Tunadalsspåret i Sundsvall, liksom i Gävle hamn. Alla tre jättefina exempel på hur bulktranpsorter kan effektiviseras och göras mer miljövänliga, säger Kenth Nilsson, strateg för järnväg och sjöfart vid Trafikverket region mitt.

Förutom de uppenbara miljövinsterna som uppnås vid tågtransporter framhåller Kenth Nilsson även de boende och företagen som vinnare.

– Tåg är den mest kostnadseffektiva logistiklösningen vi har i dag. Istället för att dö sotdöden ser vi istället en utveckling för godstrafiken på spår som tidigare klassificerats som lågtrafikspår, säger han.

När väl malmen börjar brytas vid Dannemoragruvan till hösten kommer mellan tio och tolv tåg köras på sträckningen per dygn, men när det nya trafikstyrningssystemet är på plats 2012 ökar kapaciteten enligt Kenth Nilsson till över tjugo tågset per dygn.

I Hargshamns hamn möter man de ändrade behoven med att anlägga en ny och längre bangård vid sidan av de två befintliga. En del lossnings- och lastningslösningar kommer även att behöva ses över och i vissa fall helt bytas ut.

– Ett lok drar runt 1 000 ton, men jag tror att varje tåglast kommer att ligga på runt 800 ton, vilket i dag motsvaras av ungefär 35 lastbilstransporter. Beroende på vilka tekniska lösningar som kan komma att behövas investerar vi mellan 20 och 50 miljoner i det här för egen del, berättar Håkan Nilsson.

Parallellt med anpassningen till banan fortskrider processen med den utökade farleden. Hamnbolagets ansökan som just nu hanteras av Miljödomstolen avser att öka djupet i farleden från 8,5 meter till 11 meter. Vilket avsevärt förändrar transportmöjligheterna eftersom betydligt större båtar då kan gå in i hamnen.

– Dagens fartyg är på 10 00 till 12 000 ton medan morgondagens kan bli 30 000 till 40 000 ton. Vi får besked om vår ansökan inom ett halvår gissar jag, säger Håkan Nilsson.

Arne Sandemo (M), ordförande i Regionförbundet Uppsala län, är liksom övriga inblandade nöjd. Framför allt ser han vinster med att de två hamnarna kopplas ihop – industrihamnen i Hallstavik och hamnen i Hargshamn.

– Det är bästa sättet att transportera malmen på samtidigt som banan varaktigt rustats för andra transporter. Holmen paper lägger om sina transporter för både timmer och pappersprodukter. Vi har ju inga egna pengar men har två trafikplanerare som jobbar med det här, vilket är vår ingång i detta. Jag har även suttit i diskussioner med Banverket i syfte att hitta en samsyn. Ett väldigt intressant projekt som nu gått i lås, ett bra exempel på win-win-koncept, säger han.