Däremot kommer jag att känna en djup och innerlig tacksamhet för att jag fått födas i detta på så många sätt underbara land.

De fyra årstiderna, de många sjöarna och vattendragen, de djupa skogarna och fjällen. Jag är tacksam att få gå ut en sommarmorgon och få uppleva en nyutslagen björk som är det skiraste man kan tänka sig. Men också få känna björklövens underbara aromatiska doft, samtidigt som marken jag går på är som en matta av vitsippor. Eller att i skymningen få höra koltrasten. Inte en utan många som ger mig en konsert- och musikupplevelse som ingen symfoniorkester kan övertrumfa.

När jag strövar i marken en tidig morgon eller sen afton på våren, tänker jag som Arthur Lundkvist, att livet är nog i sig själv, ”att genomströmmas av livet – vandra på marken – andas in luften – räta ut sina lemmar – känna fröjden som stiger emot en från alla ting”. Allt detta och mer därtill vill jag verkligen fira.

Är detta nationalism så är jag en nationalist.