Fria Tidningen

Hur lever den svenska kycklingen?

I Sverige konsumerar vi 17 kilogram kyckling per person och år, men de blir en allt ovanligare syn ute på ladugårdsplanerna. På lördag håller Towe Wandegren, doktorand i etik, ett föredrag om skillnaden mellan den bild Svensk Fågel förmedlar och kycklingarnas faktiska levnadsförhållanden.

– När kycklingindustrin visar upp hur kycklingarna har det så använder man bilder på leende uppfödare som står ute på gårdsplanen, man försöker få det att framstå som att det handlar om lyckliga kycklingar. Men när man läser i själva omsorgsprogrammen så vet man att kycklingarna aldrig kommer att se solljus, säger Towe Wandengren.

Med sin avhandling hoppas hon att kunna bidra till att skapa en djuretisk modell som människor kan ta till sig. Hennes ståndpunkt är att de svenska kycklingarna inte lever ett liv som är förenligt med god etik.

– Branschorganisationen Svensk Fågel lyfter fram att Sverige har en väldigt bra djurhållning i jämförelse med andra länder, men det är inget som säger att den är bra.

Trots att kycklingkonsumtionen i Sverige har ökat markant de senaste åren, en fördubbling på tio år enligt statistik från Svensk Fågel, blir fåglarna en allt ovanligare syn ute på den svenska landsbygden.

– När jag tänker på höns eller kycklingar ser jag framför mig en ladugårdsplan med den glada hönan som sprätter omkring, en stolt tupp som vakar över sin flock och små ulliga gula kycklingar som springer omkring och leker. Det är kanske den bild man har, så har det sett ut. Men vi ser väldigt sällan kycklingar idag, även om man åker ut på landet ser man inte särskilt många.

Hon menar dock att det kanske inte handlar så mycket om att vi blir förda bakom ljuset, som att vi vill bli det.

– För att kunna stå ut med att äta djur, så måste vi inför oss själva göra köttet åtskilt från den individ som slaktas. Man kan tala om den frånvarande referenten, kycklingen har gått från att vara någon till att bli något. Vi vill inte gärna äta någon – men vi kan tänka oss att äta något, en läcker maträtt.

Detta är dock inte unikt för just kycklingkonsumtionen, påpekar Towe Wandengren. Det som däremot gör den intressant är att den vinner mark hos en ny grupp - vegetarianerna.

– Begreppet vegetarian var från början detsamma som att vara vegan, men sedan har det kommit att omfatta konsumtion av produkter från djur, ägg, fisk och skaldjur, och idag även att man äter kyckling. Det man egentligen väljer bort är kött från fyrfotade djur.

Towe Wandengren menar att de främst är de som äter kyckling som skulle behöva nås av informationen, men medger att den gruppen förmodligen inte kommer att närvara vid hennes föredrag.

– Jag tror att det är vegetarianer och veganer som kommer. Men även om det är den publiken som får information, så är min förhoppning att de tar med sig den till sina bekanta och släktingar som äter kyckling.b

”Vad hände med Klara Kluck?”

Gästrike-Hälsinge Nation, lördag 24 april kl 17:30-18:30

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Gränslös läkare eftersträvar förkunskaper om katastrofer

Johan von Schreeb är landets kanske mest namnkunnige expert inom katastrofmedicin samt grundare av svenska Läkare utan gränser. Alltför ofta finner han att hjälpinsatser till drabbade områden blir lidande av brist på förståelse för konfliktens kontext. För den som vill förbereda sig för att arbeta på plats rekommenderar han tio veckor i skolbänken – vid Uppsala universitet.

Fria Tidningen

Patriotisk poesi från Europas sista diktatur

När den legendariske vitryske musikern Zmitser Vajtsiusjkevits gästade Uppsala var det med ett budskap om kulturell förståelse. Genom sin världsmusik vill han bland annat sprida den hotade vitryska kulturen. Nåågot som inte alltid uppskattas av regimen i Minsk.

Fria Tidningen

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu