President Barack Obamas administration hyser fortfarande förhoppningar om att man genom en kombination av diplomati och hårdare sanktioner ska lyckas förmå Iran att överge sitt kärnenergiprogram. Men debatten har i allt högre grad börjat drivas av dem som förespråkar hårdare åtgärder – genom allt ifrån en blockad till militära åtgärder.

Den israeliska regeringen och dess amerikanska anhängare vill att påtryckningarna mot Iran ska skärpas betydligt genom införandet av strikta sanktioner, uppföljt av en beredskap för att genomdriva dessa med militära medel.

-Tiden börjar bli knapp. Kraftfulla sanktioner måste införas nu, sade den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu nyligen.

Netanyahu vill bland annat stoppa importen av bränsleprodukter till Iran, samt sätta stopp för landets energiexport. Dessa uttalanden har av många tolkats som en uppmaning till en blockad av Iran. Men det betraktas också som ett underförstått fördömande av planerna på mer begränsade sanktioner riktade mot den iranska elitstyrkan Revolutionsgardet, vilket är den linje som president Obama för närvarande förespråkar.

När den israeliska försvarsministern Ehud Barak nyligen besökte USA så uppmanade han sin amerikanske motsvarighet Robert Gates att bygga upp landets flotta i Persiska viken för att demonstrera att man menar allvar. Enligt en israelisk medlem av Baraks delegation, som uttalar sig i tidningen Defense News, ska Gates även ha fått uppmaningen att se till att flottan är beredda på att stoppa importen och exporten av viktiga varor till Iran, i enlighet med kommande sanktioner.

I samma artikel, som skrivits av tidningens Israel-korrespondent Barbara Opall-Rome, citeras även en anonym amerikansk politiker som hävdar att USA just nu överväger hur man ska se till att de eventuella sanktioner som läggs fram inför FN:s säkerhetsråd också genomdrivs.

Enligt samma källa är dock den amerikanska regeringen i detta skede inte beredda att utmana Iran med militära medel.

Obamaadministrationen och dess europeiska allierade genomför just nu en stor diplomatisk offensiv för att övertyga Ryssland och Kina, och en rad länder som inte har en permanent plats i FN:s säkerhetsråd, om att ställa sig bakom, eller i vart fall inte emot, införandet av nya sanktioner mot Iran. Dessa sanktioner ska enligt planerna rikta sig mot företag som kontrolleras av Revolutionsgardet.

Administrationen är dock motståndare till de påtryckningar som kommit från kongressen om att godkänna en lagstiftning som skulle innebära sanktioner mot de utländska företag som exporterar bensin till Iran eller har stora investeringar inom den iranska energisektorn.

Enligt administrationen skulle den typen av sanktioner drabba hela den iranska befolkningen, till skillnad från åtgärder som är utformade för att i första hand drabba särskilda ledande personer och institutioner. Detta skulle i sin tur kunna leda till en nationalistisk uppslutning bakom den iranska regimen, vilket skulle slå hårt mot den inhemska oppositionen.

Från officiellt israeliskt håll anser man dock att den iranska oppositionen är alldeles för svag för att den inom den närmaste tiden ska kunna utgöra ett hot mot regimen. Detta samtidigt som man menar att det krävs snabba och hårda åtgärder för att stoppa kärnenergiprogrammet.

-Enligt mig är det uppenbart att den klocka som tickar mot regimens kollaps går betydligt långsammare än den som tickar mot den tidpunkt då Iran förvandlats till en kärnvapenmakt, sade Barak i ett tal hos en tankesmedja som står den proisraeliska lobbyorganisationen American Israel Public Affairs Committee, AIPAC, nära.

De israeliska kraven på snabba och hårda åtgärder mot Iran företräds även av flera av de amerikanska neokonservativa krafter som tidigare hade en viktig roll i uppbygganden inför invasionen av Irak.

Den tidigare FN-ambassadören John Bolton har länge argumenterat för att vare sig diplomati eller sanktioner kommer att ge några resultat. Enligt honom bör Obama åtminstone ge Israel sitt tysta godkännande till ett tillslag mot Irans kärnenergianläggningar, om presidenten nu inte är villig att beordra en omfattande amerikansk militär insats mot landet.

Boltons övertygelse om att diplomati och sanktioner är ineffektiva har även börjat omfattas av andra etablerade debattörer, som börjat diskutera om man genom hot eller direkta militära aktioner kan lyckas förhindra att Iran blir en kärnvapenmakt.

Nyligen skrev Richard Haass, ordförande för den inflytelserika tankesmedjan Council on Foreign Relations, i en uppmärksammad krönika i Newsweek att ett "regimskifte utgör det enda sättet att stoppa Iran". I en efterföljande intervju i tidningen sade Haass att USA bör överväga att på egen hand slå till med militära medel för att stoppa Iran från att skaffa kärnvapen.

Uppmaningarna till hårda åtgärder har dock även mött starkt motstånd, bland annat genom en krönika skriven av två analytiker från Brooking Institution. I en artikel i Financial Times uppmanar Michael O'Hanlon och Bruce Riedel den amerikanska regeringen att vara mycket försiktiga med att komma med militära hot, eftersom sådana riskerar att bli "en självuppfyllande profetia".