Ansökningar om att höja den termiska effekten vid kärnkraftverken i Forsmark bereds av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, medan tillstånd beslutas av regeringen. Innan reaktorn kan drivas vid den högre effekten granskar och prövar SSM dock stegvis de utredningar, analyser och ombyggnadsåtgärder som genomförs för att uppfylla säkerhetskraven.

– Myndigheten går igenom den tekniska dokumentationen nu och först när de är nöjda kommer vi att få tillstånd att köra i första hand Forsmark 2 på den högre effekten, något som sker först under 2011, säger kommunikationschef Claes-Inge Andersson vid FKA.

Forsmark 2 är redan i fas att gå upp i effekt, för de andra två reaktorerna återstår ännu en hel del arbete innan de kan gå upp de 12 till 14 procent i effekt som är planerade. Maxproduktionen vid Forsmarks kärnkraftverk är i dag 25 terawattimmar. Det motsvarar elförsörjningen av hela Storstockholm tre gånger om. Den sammanlagda effekthöjning uppgår till 410 megawatt. Detta innebär en elproduktionsökning med drygt tre terawattimmar. Vilket motsvarar hushållsel till 600 000 hem eller elförbrukningen hos 150 000 eluppvärmda villor per år.

– Även effekthöjningen på Forsmark 1 genomförs 2011 medan det dröjer till 2014 för Forsmark 3. Därefter är inga ytterligare effekthöjningar planerade. För vår del tror vi att den nya effekthöjningen är en rimlig nivå om vi ska driva verksamheten med bibehållen säkerhetsnivå. Forsmark 3 kommer efter effekthöjningen att köras med 120 procents kapacitet.

Samtidigt som effekthöjningsarbetet genomförs moderniseras anläggningarna genom att gamla komponenter byts ut, vilket enligt Claes-Inge Andersson innebär att säkerheten höjs. Verksamheten är enligt honom att betrakta som ännu säkrare efter att effekthöjningarna genomförts. Effekthöjningarna utgör bara en liten del av den tioåriga investeringsplan som styr underhållsarbetet och de investeringar som har gjorts och görs vid Forsmark fram till 2014.

– Vi befinner oss mitt i den processen. Sammanlagt görs investeringar på 12 till 14 miljarder under den tio år långa perioden.

En person som dock är av en helt annan åsikt vad gäller säkerheten vid kärnkraftverken är Lars-Olov Höglund, civilingenjör och konsult på kärnteknikområdet – bland annat jobbar han just nu på uppdrag av miljödepartementet med att ta fram ett nytt förslag på kärntekniklag.

– De närmaste 10 till 20 åren, med den höjda effekten vid kärnkraftverken, kommer att vara de farligaste åren vi haft hittills. Effekthöjningen vid Forsmark är som att trimma en 30 till 40 år gammal bil. De gamla kraftverken blir aldrig lika säkra som de moderna. Alla delar byts inte ut och man riskerar en säkerhetssänkning när man blandar gammal teknik med ny.

Han understryker att konsekvenserna vid ett haveri blir mycket större med den ökade belastningen effekthöjningen medför för de svenska kärnkraftsanläggningarna.

– De gamla anläggningarna borde rivas. Det skulle innebära en ekonomisk katastrof för företagen om man skulle försöka få dem lika säkra som nya med de livstidsförlängande åtgärder som behöver göras. De här är ju kommersiella företag som driver en verksamhet för att tjäna pengar.

Även Miles Goldstick, informationssekreterare vid Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas, är upprörd över onsdagens besked.

– Jag menar att det egentligen är ett brott mot rättsäkerheten. Samtidigt som man har beslutat att man ska avveckla kärnkraften låter man utvecklingen fortsätta. Det är en brist i den demokratiska processen.

– Vår planering sker utifrån nuläget och för tillfället finns det inget avvecklingsbeslut, konstaterar Claes-Inge Andersson.