I onsdags kväll förde ett Herculesplan tillbaka de två dödade soldaternas kvarlevor från Afghanistan. Hur deras dödsfall på sikt kommer att påverka opinionen för ett svenskt deltagande i den internationella Isafstyrkan är ännu oklart.

Två opinionsundersökningar som gjordes i veckan visar att stödet för den svenska insatsen i Afghanistan är betydande. I en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Aftonbladet säger 46 procent att det är rätt att Sverige deltar med stridande förband i Afghanistan där det ”pågår en fredsframtvingande militär insats”. 35 procent är negativa till det.

I Demoskops undersökning, gjord på uppdrag av Expressen, är 54 procent positiva till fortsatt svensk närvaro i Afghanistan. I båda undersökningar är andelen osäkra mycket stor, men resultaten skiljer sig ändå markant från en undersökning som publicerades i tidningen Riksdag och departement i december, också den genomförd av Sifo, där 59 procent av de tillfrågade ansåg att Sverige inte bör delta militärt i Afghanistan.

Katinka Wall, pressekreterare på Svenska Afghanistankommittén, som bedriver ett omfattande biståndsarbete i Afghanistan, tycker att de svenska soldaterna gör ett bra jobb med att stödja landets militär och polis. Hon tror samtidigt att dödsfallen på sikt inverkar på allmänhetens bild av insatsen.

– Det är först nu det här kommer väldigt nära inpå svenskarna, säger Katinka Wall. Jag tror inte att det gjort det på väldigt länge och då blir det väldigt konkret när svenska soldater dör.

Hur tror du att fler eventuella dödsfall påverkar opinionen?

– Med tanke på den neutrala bakgrund vi har kan jag tro att opinionen kommer att bli negativt inställd.

Hon får medhåll av Karin Carlsson, aktiv inom nätverket Ofog och skribent på fredssajten Zitzer. Hon tror att en upptrappning, med fler döda soldater och civila, kommer leda till en mer negativ inställning till kriget.

– Den svenska försvarsmakten och även de militära rådgivarna i USA säger själva att man är väldigt mån om att minska de egna förlusterna eftersom det är det som gör att den folkliga opinionen rasar. Det är då som motståndet mot kriget i Afghanistan kommer fram som tydligast.

Den stora osäkerheten i opinionen förklarar Karin Carlsson med den vaga medierapporteringen.

– Media är väldigt duktiga på att inte skildra det som sker i Afghanistan. Informationen från kriget är väldigt knapphändig. Det är lite som att man lever i en förnekelse, att Sverige inte är inblandat i ett krig. Det har varit väldigt svårt att få gehör för att Sverige befinner sig med väpnade trupper i en väpnad konflikt på andra sidan jordklotet. Medierna har varit duktiga i på att dölja det.

Hon tror att en ökad och mer kritisk medierapportering är att vänta i takt med den upptrappning som sker, vilket i sin tur påverkar opinionen. Redan i dag ser Karin Carlsson hur allt fler ledarsidor och biståndsorganisationer höjer rösten om insatsen.

– Nu märker man att ledarsidor i svensk media börjar ta upp frågan lite mer explicit än vad man hittills gjort. Innan har det mediala ställningstagandet varit svagt. Svenska Afghanistankommittén har inte heller varit särskilt explicit i sin kritik förrän i oktober. Men nu har generalsekreteraren i Svenska Afghanistankommittén varit väldigt tydlig i sin kritik mot kriget.

Så du upplever att diskussionen har svängt?

– Ja det har svängt. Förra året var det blodigaste året i Afghanistan, både för de civila och de utländska trupperna, och då har motståndet också stärkts. Det sista året har det blivit mer debatt kring det.

Frågan är hur viktig opinionen är för Försvarsmakten och den svenska regeringen. Försvarsmakten säger att den som myndighet agerar på uppdrag av riksdagen och regeringen och att opinionen inte är avgörande för deras verksamhet. Det är politikerna som har att ta hänsyn till opinionen, säger en talesman på försvaret som svar på Fria Tidningens fråga.

Fria Tidningen har utan framgång sökt försvarsminister Stefan Tolgfors.